Barnskyddsanmälan

Hej!

Vad bra att du frågade om det här! Det finns massor med fördomar och okunskap om hur barnskyddsanmälningar funkar och hur socialarbetare och polis osv arbetar när det gäller att skydda barn och unga från fysiskt och psykiskt våld. Därför är många rädda för att ta kontakt tex med socialen - och därför är det onödigt ofta som folk fortsätter lida i tysthet när de kunde ha fått hjälp med att få stopp på våld, problem, gräl och olycklighet.

Vi ska försöka förklara så gott vi kan, men det är självklart att en person som verkligen jobbar med det här daglig dags kan förklara mycket bättre. Och vi vet ju inte om du menar dig själv nu eller någon kompis/närstående, men vi skriver det som om det skulle vara du själv som är utsatt för våld och funderar på att göra en barnskyddsanmälan. För enkelhetens skull, och vi känner att det är bättre att vi berättar på det här viset än svamlar något allmänt och opersonligt. Även om det inte skulle vara illa nu, så är det här vi berättar ändå bra för både dig och andra att känna till. Och är situationen helt annorlunda än vi skriver nu, så skriv in hit igen eller så pratar du med en socialarbetare. Du kan faktiskt ringa till socialen eller det allmänna socialjournumret för hela Österbotten (utanför tjänstetid, alltså även kvällar, nätter och helger, tel 06-325 2347) och vara anonym till en början och be om info om hur det går till utan att "lova något".

Men var inte rädd, vännen! De bits inte, alltså de vill verkligen ditt bästa och jobbar FÖR DIG för att skydda dig och få dig att må så bra som möjligt. Det är därför det heter barnSKYDD, deras jobb är att kämpa för dina rättigheter. Och varendaste barn, ung och vuxen har rätt att leva ett tryggt och lyckligt liv. Men speciellt barn och unga! Ingen ung person ska behöva fara illa på något vis, oavsett om det är föräldrar, pojkvän, kompis eller främling som gör illa.

Det här är viktigt: även om det är exempelvis din pojkvän som slår dig eller skriker åt dig eller utpressar eller hotar eller förföljer eller ens bara luggar dig i håret, så har du all rätt i världen att få hjälp med att få honom att sluta med det. Vännen, det här gäller faktiskt även sådant som att skicka hotfulla sms eller tala skit om dig inför andra! Det måste inte alls vara blod och blåmärken för att det ska anses som ett brott. Även om han är gullig däremellan och du älskar honom, så har han ingen rätt alls att skada dig, varken kroppsligt eller mentalt. Och vännen, du kan inte ha gjort något för att förtjäna hans behandling, inget du skulle kunna göra skulle göra dig värd att skadas eller behandlas illa - det finns inga ursäkter för fysiskt och psykiskt våld!!! Det här är superviktigt för dig att förstå:  DET  ÄR  INTE  DITT  FEL!!! Och det är din rätt att få hjälp med att få bort det som gör dig illa.

Så ring till socialen. Du kan alltså också ringa kvällstid och du kan också ringa via 112 och be om hjälp om det är akut. Om han just nu är aggressiv eller misshandlar, så försök att slippa ur situationen såpass mycket att du kan ringa polisen. Då kommer de och räddar dig. Ja, på riktigt! Det är deras jobb att rädda sådana som far illa, föra bort den unga ur situationen och se till att våldet inte kan fortsätta. Sedan för de dig till ett tryggt ställe och så kontaktar de socialen åt dig. Minns igen att alla de här vill dig väl och bryr sig om att du inte ska fara illa.

Oavsett vem du talar med, om det så är polisen eller socialarbetare eller vårdpersonal, så förklara ärligt vad det är frågan om. Ge bara detaljerna, försök inte förklara hans känslor eller varför du tror att han gör som han gör. Bara säg ärligt vad som hänt och händer och så sköter de resten. De ställer frågor, så du behöver inte fundera så mycket på hur du ska formulera dig eller något, utan bara svara på deras frågor. Och bry dig inte om vad som händer honom - han är en stor pojke som gjort fel och kan nog ta konsekvenserna för det. Nu ska du bara bry dig om dig själv!

Vi har sidor här på Decibel om vad som händer om man gör en barnskyddsanmälan när det gäller familjevåld, men en anmälan för misshandel i en parrelation fungerar ungefär likadant. Vi kopierar in lite av de texterna och länkar till de sidorna:

"Rent praktiskt går en barnskyddsanmälan till så att man ringer en socialarbetare i kommunen. Det är kommunens Socialcentral som ansvarar för de här frågorna för alla som bor i kommunen. Socialarbetaren berättar mer och frågar upp detaljer och så skriver man en skriftlig anmälan. Om det är en privatperson som gör anmälan, så hemlighålls nog hennes/hans namn, men är det tex skolkuratorn, så sätter den personen namnet under. Sedan forskar socialarbetaren i detaljerna - hon/han har sju vardagar på sig att besluta om det faktiskt är allvar och ifall man ska göra en ordentlig utredning. Ifall det är akut, alltså det är direkt fara för liv, hälsa eller direkt trygghet, så måste socialarbetaren genast se till att våldet inte kan fortsätta (se vad som händer då i Barnskyddslagen från kapitel 8 och framåt). Ifall han/hon beslutar att fallet ska redas ut, så har socialarbetaren 3 månaders tid att göra en sk. initialbedömning. Under den tiden diskuterar han/hon med alla inblandade, försöker förstå hela situationen och försöker få riktigt på klart vem som gjort vad, vad som hänt när och hur det gått till. Socialarbetaren kan be om hjälp av andra experter, tex en barnläkare eller psykolog som specialiserat sig på barn.

Det viktigaste är att socialarbetaren främst hör på barnets egna önskemål och behov. Till barn räknas alla under 18 och till unga alla under 20. Socialarbetaren frågar efter barnets åsikt och framförallt om barnet har fyllt 12 år, så har barnet rätt att säga sin åsikt och påverka hur det hela ska gå framåt - helt oberoende av vad tex föräldrarna eller vårdnadshavaren tycker. Det är socialarbetaren som ska se till att du får det så bra som möjligt. Det är alltid barnet som ska skyddas, inte föräldrarna eller andra vuxna, och det är därför det heter barnskydd. Under de tre månaderna, och kanske längre, så träffar socialarbetaren barnet ofta (och ska göra det fastän föräldrarna inte vill) och man går igenom alla möjligheter som finns för att reda ut problemen."

Här länk till första sidan om barnskydd.

Eftersom du är så ung att du troligen är i skolan ännu, så tror vi att du skulle kunna få mycket hjälp och stöd av skolhälsovårdaren (eller kuratorn om det känns så). Hon/han kan trösta, hjälpa med det praktiska som att ringa socialen, plåstra om dig om det behövs, krama dig om du behöver det och allmänt vara ditt stöd genom den här processen. Minns att ingen kommer att bli arg på dig, du har inte gjort något fel, vännen <3

Ännu när det gäller misshandel: om du får märken av det, tex blåmärken, näsblod, rivsår eller annat, så skulle det vara bra om du kunde visa upp det för någon inom vården, tex skolhälsovårdaren eller på hvc. Åtminstone fota skadorna, men det skulle vara bra att de undersöker dig (också för att ge dig vård för skadorna såklart) och dokumenterar skadorna.

Vännen, vi vill av hela vårt hjärta att du ska våga göra en barnskyddsanmälan nu för misshandeln. Bry dig inte om ifall det hände för länge sedan, eller om han varit gulligare nu en tid, eller vad andra ska säga och vem som kan få veta, eller vad du själv tror att du kan ha gjort för att orsaka det här, eller vilka konsekvenserna blir för honom. Bry dig bara om dig själv. Din uppgift är nu att se till att börja må bra och bli trygg och det finns massor av människor som kan hjälpa dig med det, som har det som jobb att göra det. Var inte rädd!

Enoooooooormt stoooooooor kraaaaaaaam

hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna och skolhälsovårdaren-sexualrdågivaren Tessi