Jag tror att jag har vaginism

Hej,

Jag är verkligen ledsen att läsa det du skriver om att du har ont och att du har sökt hjälp flera gånger men inte riktigt har fått det. Jag önskar att det var annorlunda men tyvärr tror jag att många inom vården saknar den kunskap de borde ha om just vaginism, eller kanske mer specifikt vulvodyni (vulvovestibulit eller bara vestibulit är andra namn som ibland används). Det finns de som förstår och kan hjälpa - men det gäller att hitta den personen.

Både infektioner och hormonella preventivmedel kan ha ett samband med det smärttillstånd du upplever, men alla gånger vet man inte heller exakt vad det beror på eller varför problem uppstår för vissa men inte för andra. Jag vet inte exakt vilka läkare/gynekologer du har talat med men jag rekommenderar att du försöker boka en ny tid för att få träffa någon som kan hjälpa. Om du googlar på "gynekologmottagning privat Vasa" så får du fram några olika alternativ. Om du inte redan har besökt den första gynekologstationen som ges som förslag så tycker jag att du skall ringa dit och fråga dem om de har någon gynekolog som känner till detta besvär och kan hjälpa. Tyvärr är det ju en kostnadsfråga alltid då det kommer till att uppsöka läkare privat, och om du vill kan du börja med att kontakta din preventivrådgivning och diskutera med dem, men jag gissar att du redan har gjort det.

Det finns både saker du kan göra själv och sådant som en gynekolog kan hjälpa dig med, men det du skall minnas är att det inte alltid behöver kännas som det gör just nu. Många blir "friska" och kan ha ett njutningsfullt sexliv, men det kan ta lite tid. Precis som du själv skriver så kan det handla om att din kropp har lärt sig att förknippa sex med någonting smärtsamt, och då måste man försöka "omprogrammera" hjärnan till att inte tolka det så.

Det kan kräva tålamod, men mycket handlar det om att vänja området vid beröring. Försök t.ex. själv att hitta det området där det känns som mest och försiktigt börja vänja området vid beröring. Fundera över hur kraftig smärtan är då du först rör vid stället (t.ex. på en skala mellan 1-10, där ett är ingen smärta alls och 10 det värsta tänkbara.) Då menar jag givetvis inte att du skall tvinga dig själv att utstå hemsk smärta, utan att du själv tålmodigt, systematiskt, och med hjälp av glidmedel och varsam hand rör vid stället och håller kvar beröringen tills smärtan klingar av några steg. (T.ex. om smärtan är på 8 då du börjar, så håller du kvar beröringen tills smärtan är 6 eller 5). Var nöjd med alla de små framsteg som sker och då du märker förändring. Förhoppningen är att smärtan kommer att minska med tiden vartefter din kropp lär sig att det inte är farligt.

Förlåt, jag inser att detta är alldeles för kort sammanfattat, och jag tror att rätt gynekolog kunde hjälpa dig mer än så. Det gäller som sagt bara att hitta en gynekolog som intresserar sig för sexualhälsa och har tillräckligt med erfarenhet.Ge inte upp!

Många kramar,

Tessi