Bo själv, rädd för ensamhet och att va mörkrädd

18.07.2019
Hej! Är en väldigt sällskapssjuk person som hatar att vara själv, och i höst ska flytta hemifrån till en liten etta för att studera. Inte bara att jag tycker att det är tråkigt att vara ensam så är jag ganska mörkrädd av mig och känner mig inte alls bekväm med att sova ensam i en stad där jag knappt känner någon. Är från en liten stad där jag känner varenda person som bor på min gata och bor ju med min familj och har nära till vänner, kommer kännas läskigt nattetid att bo i en stad där jag inte känner någon. Finns det tips på vad jag kan göra/tänka på? Ska man försöka lära känna grannarna så man känner sig tryggare? Hur blir man ens bekant med grannarna i en "storstad"? Ska man skaffa pojkvän så man inte behöver sova själv på natten? -
Ida klippt

Ungdomsinformatör Ida svarar

22.07.2019

Hej!

Det får kännas skrämmande att flytta hemifrån, det är helt normalt att man känner så som du känner över det just nu. Det kan vara att det första tiden du bor i din lägenhet så känns det jobbigt. Det tar en tid att bo in sig och skapa nya rutiner i ett nytt hem, att skapa det hem som du vill ha det. Så ge det tid. Eftersom du börjar studera så skapar du troligtvis nya vänskapsrelationer, kanske någon av dina nya klasskompisar du får bor nära dig. I början av studietiden är det mycket program som ordnas på fritiden. Efter en tid när du bott in dig i din lägenhet och du känner att du inte vill bo ensam, så kanske du kan skaffa en rumskompis?  

Gällande att du är mörkrädd så kan du alltid ha en lampa på i din lägenhet. I och med att du flyttar in i en etta så kan du tänka som så att ifall du har ett eget rum där hemma nu så blir det ungefär så du bor då också. Bara lite större kanske och att du har kök/kokvrå och badrum.

Att skaffa en pojkvän endast för att inte behövs sova ensam om natten inte är riktigt lovande. Det är viktigt att du faktiskt gillar den du blir tillsammans med. Ja, i och med att man känner grannarna kan göra att man känner sig tryggare. Hälsa på grannarna i din trappuppgång och småprata ifall du får chansen till det. Ifall det kommer situationer när du känner dig ensam eller rädd, ring någon kompis eller någon i din familj och bara prata. :)

Ta hand om dig!

Kram, Ida

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hur tar man första steget om hjälp? Jag har försökat jätte många gånger men det känns verkligen omöjligt. Jag får aldrig några ord ur mig och jag vågar inte fråga om hjälp heller för jag vet ändå att ...
Läs mera

Hej decibel vi är en stor kompisgrupp där en inte mår så bra och vi vill hjälpa henna men vet inte hir
Läs mera

Hej jag undrar vart jag skall vända mig med mina jobbiga tankar som liknar ätstörning och depression och jag har även självskadebeteende. Finns det någonstans jag kan vända mig utan att mina föräldrar...
Läs mera

Hej!
Jag sku vila fara å prat med nån om ångesten som tynger mej, å har funderat på att fa till psykososiala centret i Jakobstad, men hur tar jag kontakt dit, vill helst int ringa så går de att boka ...
Läs mera