Generaliserat ångestsyndrom?

Hej på Dig!

Inledningsvis vill jag säga att det är fint att du reflekterat analytiskt över din situation och vill börja må bättre, för så jobbigt som du beskriver att du känner att det är nu ska det inte behöva vara.

Generaliserat ångestsyndrom, förkortat GAD från engelskans Generalized Anxiety Disorder, innebär som namnet säger, en allmän oro och ångest utan specifik orsak, eller vars orsak härrör sig från vardagliga saker, såsom aktiviteter och så vidare. Ångesten finns där så gott som hela tiden och påverkar både livskvalitet och tillvaro. Typisk för GAD är alltså en närapå konstant ängslan, utan reell orsak. Kroppsligt visar sig symptomen i bland annat trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, krånglande eller sjuk mage. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är oftast en väldigt bra metod att använda vid behandling av just GAD, och vanligen har behandlingen stor framgång. I vissa fall används medicinering hand i hand med terapi för att behandla generaliserat ångestsyndrom.

Alla vi människor oroar vi oss ibland, och många har även ångest nu och då. Det är först då detta börjar påverka vardagen som vi bör haja till och göra något åt saken. Ångest i sig blir man aldrig av med eftersom det är en naturlig funktion, som finns där för vår överlevnadsdrift. Men vi kan lära oss att inte låta den ta över, och undvika att den dyker upp i den överdimensionerade form som den gör om den uppträder så gott som alltid.

Jag skulle föreslå att du vänder dig till den ungdomspsykiatriska mottagningen på din ort, där kan de göra eventuella utredningar och vid behov hänvisa dig vidare. Alltid kan man inte placera de symptom man har, det kan mycket möjligt vara flera olika orsaker bakom, och därför är det viktigt att utreds noggrant innan man stämplar sig under en viss kategori. Det är otroligt bra att du vill få hjälp, och det finns det att få. Förutom att gå till den ungdomspsykiatriska mottagningen finns det en hel del du kan göra hemma för att lyfta upp ditt mående - Det låter som att du skulle behöva en rejäl boost av såväl självkänsla som självförtroende. Jag presenterar nedan några stärkande tankesätt som du kan ha stor nytta av.

För att vi ska må bra är det av yttersta vikt att vi har realistiska förväntningar på oss själva. En del av den ångest du känner kan troligen också härstamma från att du sätter upp för höga krav på dig själv, vilket hämtar med sig en stor besvikelse då man inte når upp till den självuppsatta ribban. Sänker man kraven kan man uppfylla dem och känna den där behövliga tillfredsställelsen. Förnuftsmässigt vet du att dina resultat inte är dåliga och att du är duktig och värdefull. Men känslomässigt är det svårare - det kan liknas vid att förnuftet och logiken är ryttaren på en elefant, och att känslorna är elefanten. Ryttaren försöker styra, men har elefanten fått något för sig så går den envist dit den vill, det hjälper inte att ryttaren rycker i tyglarna, utan hon måste vara enig med elefanten för att de båda ska kunna gå dit de vill. Elefanten måste motiveras, och detta är en bra illustration av att vi måste vara med också känslomässigt för att verkligen vara motiverade!

Har du tänkt igenom vad du behöver för att du ska må bra? Gör upp en handlingsplan där du antecknar en konkret målsättning och sätt igång en process med dig själv i syftet att Du ska må bra. En god start är att besöka den nämna ungdomsmottagningen, gärna också kompletterat med skolpsykolog om du så känner.

Det kräver övning, men det går att sluta kräva perfektion av sig själv. Du bör komma ihåg att Du bara är en människa liksom alla andra, och är menad att vara precis som Du är. Man kan inte göra något åt att ångestkråkan flyger över huvudet, men man kan förhindra att den bygger bo i ens huvud. En del i att hantera ångesten är att acceptera den och känna på den, och låta den försvinna. Att ifrågasätta irrelevant oro är också en viktig del, för då dissekerar du den i delar och när du tar en titt på dem märker du att de inte är så hemska som de känns. Ifrågasätt med frågor som "Vad är det värsta som kan hända med den här saken? Vad exakt är det jag är rädd för?".

Ta en sak i taget och förbered dig på att det kommer att kräva såväl tid som engagemang att jobba bort obehaget du bär på. Men du kommer att lyckas! Vi människor får på något underligt vänster inte mer än vi klarar av, och jobbiga upplevelser hämtar i slutändan stor lärdom som gör att man efteråt sitter med kunskap att förändra sitt liv till ännu bättre än om man inte skulle ha varit med om motgångarna ifråga.

Högkänslighet som du nämner, HSP (från engelskans Highly sensitive person), kan förstås ha ett finger med i spelet, och vill du veta mer om just högkänslighet rekommenderar jag boken "Den högkänsliga människan : konsten att må bra i en överväldigande värld" av Elaine N. Aron. Högkänslighet är ett omfatta de begrepp, men handlar i sin korthet om att vara extra mottaglig för sin emotionella och fysiska miljö, vilket innebär att en högkänslig person blir snabbare trött och oftast laddar batterierna i ensamhet, och tömmer ut mängder energi i social omgivning. Man kan grubbla väldigt mycket, till en följd av att man noterar små nyanser som andra inte märker. Alla olika persondrag behövs, och högkänslighet kan vara mycket berikande även om det vanligen är betungande för den känsliga.

Vad vi tänker på, det blir också viktigt. Lägger du enorma mängder energi i form av tankeresurser på något negativt som du grämer dig över, kommer denna grej att få mer styrka och ta mer plats i ditt liv. Hur stor plats den här saken eller personen ska få i Ditt liv är det Du som bestämmer. Avbryt de negativa tankarna, skriv av dig problemet i en mental bok som du lägger på hyllan, för allt längre stunder i taget. Omfördela energin så att saker du vill att ska vara centrala i Ditt liv får ditt engagemang och din uppmärksamhet. Det är redan en strålande början att vara medveten om detta, för då kan vi aktivt så att säga vattna de blommor vi vill att ska blomma.

Med andra ord är tankens kraft är enorm, och enligt vad vi tänker kommer vi att känna och må. Irrelevant oro åthjälps just med att avbryta de nedbrytande tankarna och ersätta dem med konstruktiva meningar. Inom terapin kallas det till en negativ inre dialog, som man ska förändra till en stärkande istället. Tänk och skriv också gärna ned till pappers vad du brukar tänka, och byt ut allt destruktivt, t.ex. ”Ojnej det här går åt skogen, jag är presterar inte tillräckligt bra” till ”Jag klarar detta, det här kommer att ordna sig. Jag gör mitt bästa och det räcker”. Hjärnan är en mästare på att tro på vad vi säger till oss själva. Enligt flera undersökningar känner hjärnan ingen skillnad mellan tanken och realiteten, så det vi säger åt oss själva blir i längden sant för oss. Människan tänker ungefär 60 000 tankar varje dag, varav största delen är tankar vi tänkt förut, så det är viktigt att försöka hålla det i huvudet återkommande temat positivt.

Om vi ägnar oss åt glädje och tacksamhet mår vi bättre enligt flera studier; Att känna tacksamhet gör oss inte bara mera harmoniska utan även lugnare och mer kärleksfulla. Tacksamhet kan börja med att uppmärksamma små saker andra gör för en genom att nämna uppskattningen. Det visar också att vi inte tar den andra för given och uppmuntrar alla att vilja göra mer gott för varandra. En god gärning blir extra givande för båda parter då vi låter glädje och tacksamhet genomsyra relationen. Sedan till tacksamhet över livet och allt fint vi har förmånen att njuta av. Livssituationen ser olika ut för oss alla, men i varje fall kan man hitta positiva saker att fröjdas åt. Uppmärksamma allt vackert i just Ditt liv och öva på känslan av tacksamhet – Låt den sjunka in och känn hur spänningar släpper. När du väl kan locka fram tacksamheten kan du ta till samma känsla i oroliga situationer och således främja harmonin för att återuppta lugnet.

Sedan skulle du kunna googla avslappningsövningar och avsätta en liten stund varje dag för att utföra dem. Det är särskilt viktigt att spänna av då man går omkring med oro, det sätter sig i kroppen och är viktigt att få bort, annars blir det kvar. Studier har också påvisat att avspänningsövningar har en förebyggande och lugnande effekt vid ångest.

Nära besläktat med avslappning är metoden som kallas Mindfulness. Mindfulness, eller medveten närvaro, kan beskrivas med att känna fullt ut, vara i nuet med alla sinnen.Ta förslagsvis en stund per dag som du avsätter till att bara vara, andas djupt genom magen och känna efter. Stryk med handen över olika tyger och om möjligt en djurpäls. Känn hur det känns, beskriv känslan för dig själv, är det strävt, mjukt och luddigt? Andas in dofter och ställ ner besticken emellanåt vid ätande för att få takten långsammare (vid behov) och bara njut av maten. Du kan också namnge inre upplevelser för att reflektera över dina tankar. Om du märker att tankarna vandrar iväg från nuet kan du med fördel rikta fokuset på andningen och andas djupt medan du mjukt övergår i sinnesnärvaro igen.

Det är oerhört fint att du lever hälsosamt och inte röker, forsätter med den stilen så kan du vara nöjd med dig själv! Du kommer att börja må bättre, ett steg i taget. Kämpakrafter från Annica Wahrman