Övertänka

Hejsan!

Tack för din fråga. Jag kan mycket väl förstå att detta övertänkande blir jobbigt, och kanske också leder till att du har ångest?

Ångest är en känsla som kan kännas som en oro som liksom ”inte går om”, och kan göra en både rastlös och trött, och som att man ”inte kan slappna av inuti huvudet”, och kanske har mycket katastroftankar. I kroppen så kan den kännas som att man spänner sig, har ont i magen, andas konstigt, hjärtat bultar, och så vidare. Ifall du känner dessa saker så brukar det kunna hjälpa att man lär sig andas långsamt och djupt i små ”mini-meditationer” under dagen, och försöker att fokusera på andningen och räkna sekunder på in och ut-andningen (typ 5 sekunder in, 6 sekunder ut), för att få tankarna på annat.

Överlag med övertänkandet så tror jag det skulle vara jättebra ifall du gick och pratade med en sakkunnig om det, exempelvis kuratorn på din skola. Hen kan mera ingående ge dig verktyg för hur du ska hantera ditt övertänkande, när ni under besöken kan försöka reda ut varför du övertänker, och när du oftast gör det. Genom att ta reda på dessa saker kan man försöka hitta sätt att lugna tankarna i tid.

Ifall man tänker på samma saker om och om igen så brukar det hjälpa att säga det högt till någon. Om du inte vill säga det högt till kuratorn så kanske det finns någon annan som du kan säga det högt till? Det funkar också att skriva, så jag skulle rekommendera att du började hålla någon sorts dagbok. Dit kan du då sätta alla dessa tankar som snurrar i ditt huvud, så de får en fysisk plats att finnas, och inte bara i huvudet. Genom att skriva så lär du också känna dig själv bättre, vilket alltid är en fördel!

Du kan också försöka använda tankens kraft för att svänga dina tankar till något mera positivt – exempelvis om du ältar om och om igen på vilka sätt något kan gå dåligt – försök att också fantisera om på vilka sätt det kan gå BRA! För saker KAN ju faktiskt gå bra också!

Något som har hjälpt mig i perioder när jag övertänkt så är att tänka att min oro inte ändrar på det som händer i framtiden. Det som händer händer – och det HJÄLPER INTE mig att jag övertänker det på förhand, för mitt övertänkande ändrar ingenting. Ifall saker går bra – så har jag lagt massa tid på att övertänka i onödan. Ifall saker går dåligt – så hade det ändå inte kunnat förhindras med att övertänka.
Förstås så slutar man ändå inte övertänka ”på en natt”, men att försöka påminna mig om det här så har iaf hjälpt mig :)

Ta hand om dig, gå gärna och prata med någon, och hitta gärna något kreativt som du kan göra för att ge dina tankar och känslor en fristad – typ att rita, måla, dansa, sjunga, eller skriva.

Kram, Kix