Snus

Snus

Har du funderat på vad de bruna klimparna på väggarna i skolan eller längs med vägen är för något? Eller varför det finns små påsar som liknar dynor lite här och var på gatan, under läktarna och bredvid sopkorgarna... Svaret är: de bruna klimparna är använd lössnus, medan de små dynorna är portionssnus.

Detta är en följd av att snusandet ökat på sistone, även om försäljningen av snus är förbjudet i Finland. De flesta kommer ändå lätt i kontakt med snus genom att köpa det från Sverige, där försäljning är lagligt. Från Sverige kan myndiga köpa snus, men bara till eget bruk. Om du säljer snuset du köpt till andra och blir fast, kan saken i värsta fall bli rättegång.

Vad är snus egentligen?

Snus är ett njutningsmedel som är gjort av tobak och används under under- eller överläppen. Ofta anser man att snusandet skulle vara mindre farligt om man jämför med rökning, men i verkligheten innehåller snuset 2500 olika kemikalier, varav 28 är cancerframkallande. Dessutom är snusets nikotinhalt 20-faldigt jämfört med tobak, vilket betyder att en person som snusar måttligt, får i sig en lika stor portion nikotin som en person som röker en hel ask tobak om dagen.

Nikotinet och de andra ämnena upptas i blodomloppet genom munnens slemhinnor. Därför kan snusandets följder ses tydligast just i munhålan. Snuset irriterar munnens slemhinnor och förstör tandköttet. Lössnuset är farligare än portionssnuset, eftersom den kommer i direkt kontakt med munnens slemhinnor.

Snuset är alltså inte i hälsosammare än tobak och snusandet är alltid en hälsorisk. Det är inte heller någon bra idé att ersätta tobaken med snus när man vill sluta röka, eftersom snuset också orsakar nikotinberoende. Man kan bli beroende redan efter en vecka, men man kan också bli beroende om man bara snusar nu som då.

Hälsorisker

  • Nikotinberoende
  • Cancer (speciellt munhåle- och strupcancer)
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Dålig andedräkt
  • Tandköttsinflammationer och andra skador i gommen
Eftersom snuset innehåller samma ämnen som tobak, förknippas också samma tobakens hälsorisker med snusandet. Dessutom orsakar snusandet ofta också kosmetiska problem: det nöter på tänderna, får tandköttet att krypa upp och gör tänderna missfärgade.

Sport och snus

Snusandet har blivit allt populärare bland idrottare. Men många som använder snus har ingen aning om de negativa följderna snusandet har på konditionen. Snus gör ingen sportare coolare eller tuffare, och absolut inte bättre – snarare tvärtom!

  •  Snus sänker prestationsförmågan.
  •  Återhämtningen blir långsammare. Snuset innehåller nikotin, vilket krymper blodkärlen, vilket försämrar blodcirkulationen. Sämre blodcirkulation gör att du inte återhämtar dig lika snabbt efter prestationen.
  •  Uthålligheten och styrkan avtar. Nikotinet försämrar också musklernas syreupptagningsförmåga, vilket leder till att muskelkonditionen, muskelstyrkan och muskelmassan avtar.
  •  Av de ovannämnda orsakerna leker också skadorna långsammare.
  •  Abstinensbesvären försämrar koncentrationsförmågan. Nikotinet som finns i snus har en lugnande eller en uppiggande effekt på användaren. Men nikotinet orsakar också starkt beroende och därmed också abstinensbesvär i form av trötthet och försämrad koncentrationsförmåga. Att kunna koncentrera sig är väsentligt för en idrottare, vilket gör att han måste ”medicinera” abstinensbesvären med snus. Detta skapar en ond cirkel, vilket gör det ännu svårare att sluta snusandet.
Om du inte vill ge bort sekunder gratis till din motståndare, lönar det sig att tänka om en gång till innan du börjar använda snus.

Att sluta snusa

Att sluta snusa är en utmaning – men en utmaning som det lönar sig att ta an, eftersom det främjar hälsan. För det första blir prestationsförmågan bättre när man slutar. Detta beror på att blodcirkulationen ökar när man inte längre får i sig nikotin. Risken att insjukna i de allvarliga sjukdomarna som förknippas med snusandet minskar också genast efter att man slutat snusa.

Det kräver beslutsamhet att kunna sluta. Dessutom behöver man information och motivation. För att kunna lyckas måste beslutet att sluta vara snusarens och det måste ske enligt hans/hennes egna tidtabell. Oftast ökar goda förberedelser chansen att lyckas sluta.

Det lönar sig att börja förbereda sig genom att minska på snusandet lite varje dag – då sjunker blodets nikotinhalt sakta. Att sluta så småningom gör att abstinensbesvären från nikotin inte blir lika starka när man slutar helt. Genom att minska på snusandet lite i taget bryter du också de mönster som snusandet skapat. Du behöver tex inte ta en prilla under läppen varje gång du ätit bara för att du alltid gjort så.

När du väl bestämt dig att sluta, lönar det sig att bestämma en viss dag då du gör det. Du kan tex ringa in en dag i din kalender. Berätta också om beslutet till dina närmaste, då kan de stöda och hjälpa dig att hållas vid beslutet.

Några tips när du vill sluta snusa:

  • Städa undan snusburkarna. ”Out of sight, out of mind” – när du inte ser snuset, tänker du inte lika mycket på det.
  • När du minskar på snusandet, kan du försöka byta snusmärke till ett som inte smakar lika bra. Då kanske du inte vill sätta i en prilla lika ofta.
  • När du försöker minska på snusandet, håll inte snuset under läppen lika länge.