Svamp i underlivet

Svampinfektion i underlivet orsakas av jästsvampbakterien (Candida Albicans). Bakterien förekommer helt naturligt på huden hela tiden, men om man t.ex. äter en antibiotikakur eller slidans pH-värde av någon anledning rubbas så kan det leda till att jästsvampbakterien börjar föröka sig onormalt mycket och då leder det till en svampinfektion. Helt ofarliga och harmlösa saker som sex utan kondom, graviditet eller nedsatt immunförsvar kan leda till att man lättare får svampinfektion. Svampinfektion är inte en könssjukdom i ordets egentliga betydelse, men eftersom sperma har ett helt annat pH-värde än slidan så kan oskyddat sex krångla till det lite, dessutom kan det irritera slemhinnorna i slidan lite om man har sex väldigt ofta, och då får fel bakterier lättare fotfäste. Om man är känslig för svampinfektioner så kan det hjälpa om man tvättar sig i underlivet alltid efter sex. Det är väldigt vanligt med svampinfektion, och det är inte nödvändigtvis någonting man själv kan påverka, så det finns ingen orsak att skämmas över det om man skulle drabbas. Fördelen är att det är relativt lätt att behandla.

Som vi redan nämnde så är svampinfektion inte en könssjukdom, och killar brukar inte nödvändigtvis få besvär fast de har sex med en tjej som har en pågående svampinfektion. Huden längst ut på penisen kan bli lite röd, torr och fnasig men det brukar oftast gå över av sig självt eftersom miljön på snoppen inte är så gynnsam för svampen som den är i kvinnans slida. Svampen gillar varmt och fuktigt. Men eftersom slemhinnorna är irriterade och skörare än vanligt vid en svampinfektion kan det ändå vara klokt att undvika samlag när man har besvär, eftersom det kan göra ont och kännas obehagligt. Om killen får symtom (ollonet blir rodnande, torrt eller irriterat och förhuden fnasig) så kan killen behandla sig med samma salva som funkar för tjejer.

Symtomen kan vara lite olika. Det vanligaste tecknet på att man fått svamp är att det börjar klia både inuti slidan och/eller på och innanför blygdläpparna. Det är också vanligt att det svider när man kissar och att både slemhinnor och blygdläppar blir röda och svullna. Man kan ha extra mycket flytningar, som ofta är vitaktiga och tjocka eller gryniga, men det kan också hända att man inte har några flytningar alls. Flytningarna brukar inte lukta eller om de luktar så är det väldigt lite. Om flytningarna luktar illa eller är gröna/gulaktiga så brukar det vara frågan om någon annan infektion än svamp.

Det är viktigt att hålla de ”goda” bakterierna i skick, så att de ”dåliga” inte kommer åt att börja föröka sig. Man ska inte överdriva tvättandet av underlivet, max två gånger per dag. Det räcker med ljummet vatten. Man ska undvika starka tvålar och duschkrämer som är allt för uttorkande och så ändrar de ph-värdet i slidan så att bakterierna trivs bättre. Undvik att duscha rakt in i slidan. Tänk på att väldigt åtsittande och täta kläder kan förvärra svampbesvär eftersom svampen gillar varmt och fuktigt. Slidan mår bra av lite luftbad, så sov gärna utan trosor. Underkläder ska bytas varje dag och bäst är vanliga bomullsunderkläder, inte underkläder av syntetmaterial. Använd inte binda eller tampong om du inte har mens eftersom de irriterar slemhinnorna och höjer temperaturen. Får man lätt svampinfektion är det bäst att använda menskopp. Om du blir tvungen att ta en antibiotikakur så ät helst någon form av mjölksyrabakterier samtidigt för att hålla liv i de ”goda” bakterierna. Mjölksyrabakterier kan köpas receptfritt från apoteket.

Regeln är att om man haft två eller flera svampinfektioner under ett halvår ska man ta kontakt till sitt Hvc för att kolla upp saken. Eller om ett receptfritt medel inte har hjälpt. Det finns både vagitorier ("kapslar" som sätts upp i slidan på kvällen då man går och lägger sig) och salva (t.ex. Canesten) som man kan använda för att behandla svampinfektionen. Ibland kan man behöva en kombination av båda två för att bli kvitt infektionen. Det finns också  svampmedicin som tas i tablettform via munnen, den innehåller det verksamma ämnet flukonazol som är avsett för att bota jästsvampsinfektioner i underlivet, men detta bör användas först då man rådgjort med en hälsovårdare/barnmorska eller läkare.

Om man har frågor om svampinfektionen eller behandlingen av den så skall man inte vara rädd för att ta kontakt med sin hälsovårdare eller apotekspersonalen.