Vad är ett brott?

28.09.2018

I det här paketet berättar vi därför bland annat om vad som räknas som brott och vilka brottsrubriceringarna är. Vi har även tagit med sådan information som är nyttig att ha om man blivit utsatt för ett brott.

Brottsofferjourens uppgift är att stärka brottsoffrets, dennes anhörigas och eventuella vittnens position genom att erbjuda stödtjänster och påverka på samhällsnivå. Brottsofferjourens telefonnummer är 116 006 och dit kan vem som helst ringa (på finska) må-ti kl. 13–21 och ons-fre kl. 17–21, och på svenska på onsdagar kl. 13-17.  Du kan även diskutera och be om råd via RIKUchatten, som är öppen på vardagar 9-15 och dessutom måndagar 17-19 här.

Vad är ett brott?

Vårt samhälle har egna spelregler för olika situationer och enligt dessa regler får och bör man agera. De här reglerna finns nedskrivna i Finlands lag. Det är viktigt att man kan de här reglerna, så att man kan bete sig enligt dem.

Hur man definierar ett brott:

Ett brott är en handling eller en försummelse att göra en viss handling, som bestämts i lag att vara straffbart. Du kan få att göra med Strafflagen antingen som gärningsman (den som utfört ett brott), som offer för ett brott eller som vittne till ett brott. Varje sorts brott har en egen rubricering, alltså en juridisk benämning, och enligt dem döms gärningsmän till straff. Mera utförlig information om Strafflagens olika paragrafer hittar du på Finlex.

Egendomsbrott

Till egendomsbrotten hör bland annat skadegörelse, stöld, snatteri och bedrägeri.

Om man förstör eller skadar någon annans egendom handlar det om skadegörelse. Om handlingen orsakar riktigt stor skada rubriceras det som grov skadegörelse. Kap 35 i Strafflagen.
Med stöld menar man att stjäla någon annans egendom. Om den stulna egendomen är speciellt värdefull, om det orsakar kännbar skada åt offret, om en person utnyttjar ett offers hjälplöshet eller nödställda läge eller om gärningsmannen är utrustad med vapen/farliga föremål eller har brutit sig in i en annan persons bostad är det frågan om grov stöld. Kap 28 i Strafflagen.
Snatteri är en lindrigare form av egendomsstöld. Om värdet på den stulna saken/varan är i sin helhet litet, så handlar det om snatteri. Observera att även snatteri antecknas i det personliga brottsregistret. Här kan du läsa mera om brottsregister (intern länk). Kap 28 i Strafflagen.
Att förskingra något betyder att en gärningsman stjäl någon annans pengar eller egendom som gärningsmannen har hand om. Lindrig förskingring handlar det om när den stulna egendomen inte är speciellt värdefull eller när handlingen i sin helhet kan anses som mild. Grov förskingring handlar det om när egendomen som stulits är speciellt värdefull eller det handlar om en större mängd tillgångar, om det åsamkar brottsoffret speciellt kännbar skada när man tar omständigheterna i beaktande eller om gärningsmannen utnyttjar sin ansvarsposition grovt. Kap 28 i Strafflagen
Att framträda i en annans namn eller genom en annan persons signatur (användarnamn mm) är identitetsstöld och är straffbart. Om man genom att låtsas vara en annan person får ekonomisk vinning är det frågan om bedrägeri, vilket är en straffbar handling, alltså ett brott. Kap 38 i Strafflagen


Våldsbrott

Att mobba någon i skolan är våld, även om det inte alltid är ett brott. Mobbning kan innehålla enbart psykiskt våld, vilket är svårt att försvara sig mot. Om mobbningen är upprepad och fortgående kan den ge offret långvariga men. Mobbningen kan även innehålla misshandel, utpressning, stölder, skadegörelse, hot, frihetsberövande, tvång eller ärekränkning. De handlingarna är däremot brottsliga och kan straffas.

Våld inom familjen, förhållandet eller i närstående relationer är sådant våld där en familjemedlem, nära anhörig eller kärlekspartner är våldsam mot en annan familjemedlem eller partner. Det kan handla om till exempel fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld eller hot om våld. Ibland kan där ingå exempelvis att skada någons egendom.

Sexualbrott

Sexualbrotten hör till våldsbrotten. Sexualbrott är att tvinga någon till sexuella handlingar, till sexuellt umgänge (till exempel samlag), våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av barn, grovt sexuellt utnyttjande av barn, att köpa sexuella tjänster av en ung person, att locka ett barn i sexuella syften samt att tvinga ett barn att se på sedlighetssårande gärningar. Kap 20 i Strafflagen.

Frihetsberövande brott

Till de frihetsberövande brotten hör bland annat rån, förföljelse och olagligt hot (Här kunde man absolut skriva mer som undersidor. Många unga förföljer via sociala media och hotar varandra via t.ex. ask.fm!. Strafflagen kap 20

Trafikbrott

Till trafikbrotten hör bland annat rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten. 
Äventyrande av trafiksäkerheten är bland annat att bryta mot vägtrafikens säkerhetsregler. Kap 23 i Strafflagen

Rattfylleri

Rattfylleri är det frågan om ifall man framför ett motordrivet fordon när man druckit så pass mycket alkohol att alkoholhalten i blodet är minst 0,5 promille vid tidpunkten för framförandet av fordonet. Även om man framför ett fordon under påverkan av rusmedel som klassas som droger räknas det som rattfylleri.

Rattfylleriet anses grovt om blodets alkoholhalt är minst 1,2 promille eller om alkoholens/drogens negativa påverkan på ens handlingsförmåga är stor. Kap 23 i Strafflagen.

 

 Brottsregister

(Brottsregister och straffregister är samma sak)

Enligt Rättsregistercentralen görs främst anmärkningar i brottsregistret för de som dömts till frihetsstraff (fängelse). Uppgifter samlas och sparas i straffrättsliga register för att följa upp och verkställa domar. Brottsregistrets uppgifter är hemliga. Som privatperson kan man dock få ett utdrag från sitt brottsregister ifall exempelvis en arbetsgivare kräver det. För många arbetsuppgifter krävs det att man inte har några anmärkningar i sitt brottsregister. Söker man jobb för att arbeta med barn eller unga kräver arbetsgivaren att få se ett brottsregisterutdrag.

Läs mera här: https://www.oikeusrekisterikeskus.fi/sv/index/asiakaspalvelu/rekisteritotteetjatodistukset/rikosrekisteri.html

Text: Ungdomsinformatör Jenny Hjulfors












Faktagranskning: Brottsofferjourens projektplanerare Terhi Laitala
Brottsofferjouren - Rikosuhripäivystys (RIKU)
Poliskonstapel Johanna Westerlund

Översättning: Ungdomsinformatör Liselott Nyström (till svenska)

Källor: Oikeusrekisterikeskus, Finlex, Rikosuhripäivystys

Tillbaka