Kompisar

Hej!

Tack för din fråga. Vad jobbigt att du upplever det så. Det är en ganska knepig situation eftersom det låter som att du redan gör allt precis rätt – försöker prata med folk och vara snäll. Det låter som att problemet sitter mera hos dem än vad det sitter hos dig, vilket gör det svårare att fixa eftersom man inte kan påverka andra så mycket utan mest bara sig själv.

Det låter som att du är något på spåren med det som du skriver i hemliga rutan. Att de inte vill förknippas i förlängningen med XX. Det gör det ändå inte okej att behandla DIG dåligt (och det är såklart inte okej av dem att behandla XX dåligt heller).

Det som jag vill att du först och främst kommer ihåg här är att det inte är nåt fel på dig, och det är inte du som gör fel. Det är de andra som gör fel om de ignorerar dig när allt du försöker göra bara är att vara en bra och snäll person. Det måste kännas otroligt frustrerande att bli dissad innan de ens känner dig (men på det sättet så VET du också att detta har ingenting med DIG som person att göra för de vet inte ens vem det är som de dissar)! Utfrysning på det där sättet är inte alls okej.

Jag tror inte att alla personer i din klass på riktigt tycker att du är störande. Det låter i mina öron mera som att det kanske finns nån person i din klass som är någon sorts mobbare, och som var den som först bestämde sig för att behandla dig kallt, och då hakade alla andra på för att följa den här personen för att de kanske är lite rädda för att annars blir de också behandlade kallt? Jag vet alltså inte om det säkert är så, men känner du igen dig i att det kanske kan vara såhär?

Jag kan egentligen inte råda dig till så mycket mera än att fortsätta försöka vara en bra och snäll person åt människor, och om någon inte kan se att du är det på grund av nån sorts förutfattade meningar så då är det ett problem som sitter i dem, och inte i dig. Deras förlust. Du kan också fundera – finns det människor i din klass som är lite snällare än de andra, som du kan fokusera mera på, och mindre på de andra? Eller människor i din skola överlag som verkar snälla, så du skulle få en bredare kompisgrupp utanför din klass?

Sen skulle det säkert också vara bra att berätta åt en vuxen om det som du upplever i din klass, för det låter som att där kan finnas en del problem. Exempelvis åt din lärare eller åt skolkuratorn. Det kan kännas skönt att prata med någon och få nya perspektiv på situationen av någon vuxen som känner till din skola och hur saker funkar (och inte funkar) i den.

Jag hoppas det svänger snart, för du gör verkligen helt rätt i att vara öppen mot andra människor, och detta är en egenskap som jag vet att kommer att vara till en stor fördel också sen när du blir vuxnare, om du bara vågar och orka hålla vid den egenskapen fastän du just nu har hamnat i den här jobbiga situationen <3 Kanske är du just nu också lite mognare än de andra, eftersom du ser det som en bra sak att vara öppen mot andra, och de andra kanske inte kan eller klarar av det ännu.

Kram, Kix