tvångssyndrom

Hej!

Vi har skickat din fråga vidare till våra nya härliga experter i Psykosociala förbundet, svaret är på kommande!

Hälsar Ungdomsinformatören Lena

Hej!

Skall försöka svara på dina frågor kring Tvångssyndrom lika klart och tydligt som du har ställt dem men vill först förklara lite vad tvångsyndrom är då alla läsare kanske inte vet det.

Benämningen tvångssyndrom består av tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångssyndrom kallas också OCD, en förkortning för obsessive-compulsive disorder.

Tvångstankar är återkommande tankar, impulser eller föreställningar, som verkar obefogade, men som ständigt tränger sig in i sinnet trots att de skapar ångest. Obehaget upplevs på olika sätt av olika personer. För en del handlar det om en diffus känsla av att något inte känns ”rätt”, för andra handlar det om oro och ångest.

Tvångshandlingar i sin tur är handlingar eller ritualer som en person är tvungen att utföra för att bli av med det obehag som tvångs-tankarna väcker. Yttre tvångs-handlingar är exempelvis överdriven handtvätt, kontroller av saker och ting eller att man behöver arrangera saker i viss ordning. Inre tvångshandlingar är t.ex. att man frågar personer i sin närhet olika saker för att bli mer säker eller lugna sig själv, att man räknar till vissa nummer, försöker minnas vissa saker eller försöker tränga bort ”dåliga” tankar genom att tänka ”bra” tankar.

Ofta vet den som lider av tvångssyndrom att tvångstankarna är helt obefogade, men kan helt enkelt inte hejda dem.

1. Orsaker till att man insjuknar

Tvångsyndrom utvecklas oftast redan under barn- och ungdomsåren. Hela orsaken till varför en person utvecklar detta är inte känd och det finns flera olika förklaringar till varför det utvecklas. En förklaring som forskningen nämner är att det kan bero på störningar i hjärnans signalämnen men också det att vissa tankar av någon anledning associeras till någon form av psykiskt obehag. Associativ inlärning innebär att en viss situation (t ex en tanke, en kroppslig reaktion, en plats) kopplas ihop med en viss känslomässig reaktion (t ex äckel, oro eller ångest). Detta sker utan att man är medveten om det. När denna typ av inlärning har ägt rum väcker tvångstankar automatiskt mer eller mindre starkt psykiskt obehag.

2. Hurudan vård finns?

Egenvård i form av avslappning, till exempel genom övningar i mindfulness, och motion kan göra att man lättare kan stå emot impulser att ge efter för tvångstankar eller utföra tvångshandlingar. God fysik brukar minska ångest och oro och det kan göra att impulserna till tvång blir mindre starka. När man söker professionell hjälp

så finns flera olika behandlingar som kan komma ifråga t.ex. kognitiv beteendeterapi och stödsamtal. Någon kan också behöva få ångestdämpande medicin.

3. Hur ska man gå till väga..och var kan man få hjälp?

Hjälp finns att få vid tvångssyndrom så vi vill framförallt betona vikten av att man söker hjälp! Kontakta den egna skolhälsovården, skolkutatorn eller hälsocentralen/mentalvårdsbyrån och be om stöd och hjälp. I Jakobstad finns barn och ungdomsmottagning på Mentalvårdsbyrån dit man kan ringa på nr: Tfn (06) 786 2355 (Telefonväxel (06) 786 1111). I Karleby fås hjälp vid Kiuru, ungdomspsykiatriska polikliniken tel. (06) 826 3052
Psykosociala förbundet ordnar även en rehabiliteringskurs för unga http://www.fspc.fi/media/Rehabkurs%20för%20unga%202014.pdf den riktar sig även till unga med tvångssyndrom och där har man möjlighet att träffa andra med likande erfarenheter.

4. På vilket sätt kan man stöda/hjälpa?

Som vän kan du kanske i första hand visa förståelse mot den andra. Ta dig tid att lyssna och försök att inte moralisera eller bli irriterad över den andras tankar/beteende. Ångesten kan kännas hemsk men är sällan direkt farlig/skadlig.

Du kan hjälpa din vän genom att få denna att förstå att ångestsyndrom är vanliga och att det finns effektiv behandling. Är du orolig för din vän och tycker att hon/han mår sämre så uppmuntra denna att söka (akut) hjälp.

5. Ja (se svar 2)

6. Hurudana personer drabbas oftast?

Se svar 1. Samt så kan vi konstatera att det inte finns något entydigt svar, dock pekar forskningen på en ganska hög ärftlighet men också många andra faktorer spelar in.

Viktigt att betona är att om man upplever att man lider av tvångssyndrom så ska man så snabbt som möjligt söka hjälp istället för att gå omkring och oroa sig!

Hälsningar, Camilla & Ann-Charlott