Extremt kontrollbehov

Hej,

Jag vet att det du står inför inte alls är lätt. Men det första steget är att själv inse att det finns ett problem, och att problemet sitter hos dig själv, och det är först efter det man kan börja göra någonting åt saken. Så jag vill att du ger dig själv beröm för att du har märkt problemet och tar ansvar för det. Nu kan det vända.

Det är helt naturligt att man ka vara svartsjuk, och att man är rädd att förlora någonting som är viktigt för en. MEN du inser själv att det inte innebär att du äger honom, och du har ingen rätt att bestämma över honom. Det du håller på med just nu kommer att driva honom ifrån dig snarare än att hålla kvar honom.

Ditt beteende styrs av dina tankar. Så börja med att fundera över vilka tankar det är. Om han går ut med sina vänner en kväll - vad är det för tankar och rädslor det väcker i dig? Är du rädd att han skall vara otrogen mot dig eller att han skall ha roligare då du inte är med eller vad handlar det om? Har du någon anledning att tro att han skulle vara t.ex. otrogen mot dig? Har det hänt förut med honom eller med någon annan partner?

Om du vet om att det inte finns någon direkt orsak för dig att vara rädd för det så får du konstatera att det är en rädsla som din hjärna skapar. Det är ett signalsystem i ditt huvud som börjar tjuta då det uppfattar att fara hotar. I detta fall är det dock inte något hot som det är befogat att du reagerar på, utan det är helt enkelt bara en känsla. Så det du kan göra är helt enkelt att tacka ditt alarmsystem för att det reagerar, och för att det fungerar, men du kan konstatera att just nu behöver du inte alarmsystemets hjälp med denna sak.

Det är både en välsignelse och en förbannelse att vi människor har fri vilja. Man vill ju att ens partner skall vara tillsammans med en för att hen VILL vara det, inte för att hen måste. Och ju mer du håller honom tillbaka och inte låter honom göra saker han vill - desto mer osäker kommer du att bli eftersom du då inte längre kan vara säker på om han stannar hemma för att han vill eller för att han inte vågar göra någonting annat. Du måste helt enkelt lita på att du är en tillräckligt värdefull person för honom för att han inte skulle gå bakom ryggen på dig trots att han skulle ha möjligheten. För om han verkligen skulle vilja vara otrogen så skulle han vara det hur mycket du än försökte hålla honom hemma. Så det enda sättet att försöka se till att han vill fortsätta komma hem till dig för att han VILL det är att låta honom gå ut. Sen finns det ju aldrig några garantier - människor kan ändå träffa någon annan och bli blixtförälskade, men det är ingenting du kan påverka.

Det jag försöker säga är att vi aldrig äger någon, vi har människor till låns bara så länge som de väljer och så länge som vi behandlar dem respektfullt. I början av ett förhållande kan lite svartsjuka upplevas som lite sött, men det du gör just nu är inte alls sött och det är orätt mot honom. För att göra det lättare för dig själv såna kvällar som han skall ut så tycker jag att du skall ordna program åt dig själv, någonting roligt som du själv kan se fram emot och som håller dina tankar sysselsatta. Det GÅR att jobba på sitt kontrollbehov och eftersom du redan har kommit så långt i din tankeprocess att du vet att ditt beteende är någonting som skadar er så har du alla förutsättningar att lyckas. Det kommer att bli lättare med tiden.

Många kramar,

Tessi