Facebookvänner

Hej Ira!

Det är en viktig fråga du ställer, för det blir allt mer snack om det här med hur många vänner man har på Facebook respektive i riktiga livet. Det börjar diskuteras allt mer bla i media och inom ungdomspsykologin om hur illa det är att ha många hundra (till och med tusen) vänner på Facebook. Det här gäller nog alla åldrar som använder fejjan, men kanske ungdomslivet är lite speciellt känsligt.

Orsakerna till det här är många, enligt forskarna. Hur många kompisar man har och vem man känner känns ofta viktigare under ungdomstiden än senare i livet. Det har tyvärr blivit lite av en statusgrej att ha så hög nummer som möjligt på antalet vänner på Facebook, som om man faktiskt skulle vara mer "populär" då. Till och med vuxna kan falla i den fällan. Men hur många fb-vänner du har säger ju inte mycket om hurudan du själv är som vän, hur många riktigt nära vänner du har, hur stor umgängeskrets du har osv. Det är ett vetenskapligt "faktum" att det ändå är vännerna du har irl som spelar roll för hur bra du mår. Du kan ha 1000 fb-vänner och ändå känna dig fruktansvärt ensam.

Visst, du kan inte vara världens största skitstövel eller bitch om du vill att många ska acceptera din vänförfrågan. Men samtidigt är folk nyfikna på skitstövlar och bitchar, för det ger dem något att skvallra om, någon att vara nedlåtande och till och med rakt ut elak med. Folk skriver ju sådant på nätet som de aldrig skulle säga rakt ut f2f irl. Och det är lättare att haka på någon som redan börjat jävlas med någon viss person på nätet - man tror att man lite liksom gömmer sig bakom tangentbordet och vågar vara fräckare och elakare än normalt. Nätmobbningen har blivit så himla vanlig att de flesta tonåringar inte ens fattar när de mobbar - de skriver ju bara sådant som alla andra skriver och det är liksom inte riktigt på riktigt när det sker över nätet. Men visst sårar det precis lika mycket som "vanlig" mobbning. Kanske mer, eftersom du kan läsa elakheterna om och om igen, andra kan läsa dem och elakheterna kan nå dig även hemma i ditt eget rum fast mitt i natten. Så ser man på det viset på det här med antal vänner på fb, så är kanske det bättre med få än med många.

Vi har också läst någon gång att egentligen borde man inte ha fler än 70 fb-vänner - i alla fall inte fler än så som man delar sina statusar och bilder mm med. Du kan i princip inte känna fler än 70 människor så bra att du verkligen skulle våga vara ens i närheten av dig själv, stå för vad du tycker och våga visa dina foton åt. Blir det fler än så, så börjar du fundera alltför mycket vilken bild av dig själv du ger ut, din image, ditt rykte osv - så hela bilden du ger ut av dig själv via Facebook blir en enda stor fejk. Du funderar för mycket vem det är som läser dina statusar - tex kanske du inte alls vågar skriva allt det du skulle vilja skriva om, av rädsla för att någon halvkänd typ ska kläcka ur sig något elakt som kommentar på ditt foto eller liknande. Så ska man ha fler än 70 fb-vänner borde man ÅTMINSTONE göra skilda vänlistor och blockera så att inte alla kan se foton, gillningar osv. Gå igenom sekretess- och användarinställningarna på din profil, så ser du vilka alternativ du har.

Ungdomar håller alltså mycket hårdare koll på varandra än vad de flesta vuxna gör. Grupptrycket är större och viljan att alla ska se ut som alla andra, uppföra sig som alla andra, använda samma "ungdomsspråk" som alla andra osv.. Klyftorna blir så mycket större mellan de som passar in och får vara med och de som står utanför. Det betyder också så enkla små grejer som att om man lägger upp tex en ny profilbild och bara några få gillar den, så svider det mycket mer i hjärtat än vad det skulle värma hjärtat om mååånga skulle gilla (och kalla en vacker eller snygg). Där syns kanske status-grejen extra tydligt. Eller om man lagt upp en status och ingen gillat eller kommenterat = ingen bryr sig så mycket om dig att de skulle ta notis om vad du gör. Men högst troligt är orsaken att folk inte varit inne på fb, de kanske inte ens orkar gå genom allt vad alla andra har gjort och sagt, det kan mycket väl vara en orsak till att man inte får så många gillningar eller kommentarer. För många blir det dessutom så att det ändå bara är de närmaste kompisarna som gillar och kommenterar. I värsta fall är det "främlingar" som du tillåter att ha åsikter om ditt liv - folk som du inte egentligen känner men som du ger möjligheten att tycka till om dig och ditt - samtidigt som du själv befinner dig i de känsligaste åren av ditt liv. Så det kan vara farligt att ha fb-vänner man aldrig chattat eller talat med på riktigt - för du kan inte lita på att de ska behandla dig schysst ens på fb. Ibland figurerar det ju dessutom mystiska vänförfrågningar från andra sidan jordklotet, nån som skriver en massa som passar såååå bra in på dig att ni verkligen kunde vara vänner. Sånt löns att hålla sig borta från.

Samtidigt påstås ju ungdomar vara så mycket mer lättpåverkade av tex grupptryck eller "lockelser" att visa sig tuffa eller coola via nätet, mycket mer utsatta för negativa grejer på nätet osv. Det här utnyttjar många "utomstående", allt från webbshoppar som säljer lösögonfransar till pedofiler som vill grooma. Väldigt mycket kontakt sker via FB. Webbshoppen kan tex ha en kund att lägga ut som status med länk varifrån den tjejen köpt sina fräna lösögonfransar ifrån - hennes vänner ser det - vännerna klickar på länken och köper likadana - vännerna delar den statusuppdateringen så att den sprids som en löpeld. Pedofiler igen utger sig för att vara tex unga snygga killar från annan ort, kopierar en snyggings foto från google, skickar vänförfrågan på fb till lämpliga offer, chattar via fb och så småningom säger att de älskar den här tjejen och vill träffas irl - eller åtminstone få se henne naken i webbcammen. Har man då som vana (eller inte vågar göra annat än) att acceptera alla vänförfrågningar, så har peddon in en fot. Kör han med att svara på den typiska kärlekskranka, blåögda unga tonårstjejens drömmar om att få uppmärksamhet, så har han snart napp.

Dessutom händer allt dygnet runt och blixtsnabbt. Skvaller sprids som löpeldar, ord förvrids till något helt annat än vad de var menade som, videoklipp tas med mobilen, laddas upp och share:as världen över... Att vara fb-vän du aldrig talat med eller chattat med kan vara som en tickande bomb, eftersom du inte vet vad de gör med kontakten med dig. Dessutom: varför överhuvudtaget vara vän med någon sådan? För att hänga med i vad folk gör och sysslar med? Men eftersom alla tänker likadant så är det ju ingen som vågar skriva något som är värt att veta heller? Ändå finns det tusentals bara här i Österbotten som är fb-beroende och till och med måste checka nya statusar mitt i natten.

Det har nog gått för långt nu, när en vanlig person "borde" ha så fruktansvärt många vänner på fb. Tänk om någon vore modig och raderade lite av de där främlingarna ur vänlistan? Skulle DET sprida sig som en löpeld skulle alla snart vara mycket tryggare och mer sig själva på fb och inte vara "tvungen" att hitta nya mera privata och skyddande sociala medier, som instagram. Om man nu inte har en hel massa följare där också ;)

Summa summarum av vårt långa svar: dra dig inte för att kicka ut lite folk ur din vänlista. Som sagt, hur bra vän du är och hur populär har INGET att göra med nummern i hörnet på dina vänner-listan på Facebook!

Det är ju ingen tävling DEN SOM HAR FLEST VÄNNER NÄR HON DÖR vinner!!!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna