Ungdomsinformatören Sanna svarar
Hejsan Anna
Det låter som att du har en del jobbiga saker i ditt liv. Låt vara allt dåligt som har varit, det är gammalt och ska vara glömt. Plåga inte dig själv med såna tankar att du förstört din son och att allt hopp är ute för både honom och dig. Man brukar säga att så länge det finns liv så finns det hopp <3
Oberoende av vad som varit så är du din sons mamma och den bästa i hela världen för honom. Barn är otroliga de älskar sina föräldrar i vått och torrt. Men det är bra att du förstår att ni behöver se över vart ni är på väg, för bådas skull. Han kommer riktigt säkert att växa upp till en glad och fin kille, men precis som alla andra barn behöver han sin mammas stöd för att kunna göra det.
Jag behöver säkert inte skriva att du ska försöka att undvika att han behöver se och vara med då du skadar dig själv eller är påverkad av något. Du måste tänka att du är hans stora stöd i livet, den han sist och slutligen litar allra mest på i hela världen. Låt vara att han tyr sig till din kille ibland, men det är bara naturligt, han vill ha en "vi killar"-känsla :) Men han vet att du finns där för honom oberoende av vad han gör eller säger. När han bråkar och skriker så tror jag att han vill ha fram en reaktion från dig. Han vill att du ska säga NEJ, det här är inte accepterat beteende i vår familj. Inte argsint utan vänligt men bestämt, så där gör vi inte.
Att han gillar märkeskläder och kepsar beror säkert på att de han ser upp till (de äldre killarna i din bekantskapskrets) har såna, han vill vara likadan. Sen brukar man säga att ens barn blir så som man gör dem. Visst vill man ge allt till sina barn, men de behöver också lära sig att pengar växer inte på träd och att man kan inte alltid få allt man vill ha och att det måste duga att ha annat än enbart dyra märkeskläder. Han får det jätte svårt senare i livet om han aldrig lärt sig pengars värde. Finkläder är det ju kul att han lite extra men vardagskläder måste man lära sig att det faktiskt går att ha typ från H&M. Där är en av dina uppgifter :)
Jag kan förstå att du känner oror inför hans skolstart, det gör alla mammor när deras barn ska börja skolan, eller gå vidare till ett nytt steg i livet. Du kan säkert få hjälp åt er båda två sen i höst via skolan om det känns som att du behöver det. Ta kontakt till skolan genast i augusti då skolans personalen brukar börja på inför skolstarten. Jag tror att det skulle kunna kännas lättare och bättre för dig att känna att du har stöd från skolan i ryggen. På det sättet har du alla möjligheter att hjälpa din son att få en bra start i skolan och livet och kanske kunna undrvika en del fallgropar. Man ska inte vara rädd för att be om hjälp, alla behpöver vi hjälp mellan varven. Ensam ÄR inte stark <3
Du har så rätt i att man som förälder inte får vara för sträng, men inte heller för slö. Barn till välldigt stränga föräldrar brukar inte må särskilt bra men de som inte har några regler alls känner sig inte älskade. Lagom är bäst brukar man också säga :) Men vad är då lagom???? Det kan vara svårt att hitta den gyllene medelvägen på egen hand, där kan du absolut få hjälp av skolans kurator eller en hälsovårdare.
Man vet aldrig vad som händer och sker i livet, men om man ändå gör sitt allra bästa och försöker styra upp allt på bästa sätt, tja då kan man inget mera. Då måste det räcka.
Jag vet att allt kommer att reda upp sig både för dig och för din son. Du verkar ha så bra och vettiga tankar om saker och ting. Men ta all hjälp du kan få, det är inte meningen att vi ska klara oss själva i alla lägen. Bättre att styra upp allt nu och inte sen om 10 år då man inte vet vart era liv har tagit sin inriktning.
Många kramar till dig, bra att du tog kontakt hit, hoppas du fick ut något av mina råd.
Hälsar ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar