Funderingar om allt

Hej En som funderar!

Jodu vännen, vi förstår precis hur du tänker. Det är lite "ha kakan eller äta upp den"-känslan, fastän bara som hypoteser och tänkbara eventuella möjligheter. Eller okej, du kan ju styra din framtid när det gäller utbildning och au pair, men inte vad som händer på kärleksfronten. Inte mer än att du själv bestämmer om du ska satsa eller inte, försöka något med den här killen eller inte. Och vi förstår att det här med att du troligen försvinner någonstans (Åbo/USA) om sisådär 10 månader kan kännas som ett hinder.

Men vet du, det här kan man se ur flera olika vinklar - och det kan vi försöka göra åt dig genom våra egna erfarenheter, saker vi läst (tex inom psykologi) osv. Dels tänkte vi på det här med rädsla inför kärleken. Den här rädslan brukar plötsligt, helt ologiskt och irrationellt dyka upp för vissa ibland när det liksom osar allvar, när ett förhållande kanske har en ärlig chans att bli till något. För att verkligen bli kär i någon och ihop med någon är inte bara en stor känslomässig investering, utan innebär också en himla massa okunskap och osäkerhet. Det finns inga garantier för hur det kommer att gå, inga garantier för att man inte ska bli sårad - men man vet inte heller vilka positiva saker man kan uppleva tillsammans. Man kan alltså både blir rädd för olyckan OCH för lyckan som en kärlek kan medföra. Plus "vanlig" rädsla för att ge sig in i det okända - har man inte så mycket erfarenhet av att vara i ett förhållande så är man ju faktiskt okunnig på det området, en nybörjare. Och när önskar man hetare att vara ett självsäkert proffs med alla äss och all kunskap i bakfickan än när det gäller så stora saker i livet som Kärleken? Så redan okunskapen kan skrämma iväg även den modigaste från att faktiskt ta de chanser till kärlek som finns rakt under näsan på en. Har man dessutom något att "skylla på", som tex att man så småningom måste gå skilda vägar, så målar man lätt upp detta något till ett gigantiskt högt berg som ligger ivägen för kärleken. Kan ditt berg nu bara vara en undanflykt för att slippa sätta ditt hjärta på spel?

Men å andra sidan så kan just berg som detta, att förr eller senare vara tvungen att gå skilda vägar, vara en illusion. Är kärlek mindre värd bara för att den måste ta slut en vacker dag? Eller om man ser detsamma från ett annat håll: måste varje kärlek man ger sig in i vara Den Stora Kärleken som man sedan gifter sig med och skaffar barn med? Måste man alltid sikta på att det ska vara för evigt - eller kan man sikta på att ta en dag i taget? Som nu i din situation: är det faktiskt omöjligt att bli kär i och bli ihop med den här killen bara för att du troligen reser bort om lite mindre än ett år? Kunde du vara lycklig med honom ett kortare tag än för resten av livet? Jo, om förhållandet går bra och ni är lyckliga tillsammans, så kommer det kanske att ständigt påverkas av vetskapen att du kommer att flytta bort, och en vacker dag så kommer du att flytta. Men tror du att den smärtan är värre än alla de dagar av lycka du kanske kunde uppleva innan dess? Och är du värd att leva som singel ett år bara för att du har framtidsplaner som för dig bort från Österbotten?

För så mycket kan vi nu i alla fall råda dig till baserat på egna, vänners, bekantas osv erfarenheter: det lönar sig absolut inte att ge upp alla sina framtidsplaner - speciellt inte utbildningsplaner - för kärlekens skull. Jo, vi vet att kärleken glorifieras till något som närmast liknar Meningen Med Livet i dagens samhälle och att jakten på Den Rätte är i full gång. Men samtidigt vet vi att de som valde bort sina drömyrken för en pojkväns skull så gott som alltid ångrar det. Visst kan de vara lyckliga ändå i de liv de skapade tillsammans med nämnda pojkvän, men det bor alltid en mindre eller större bitterhet i dem. Likaså har vi flera nära bekanta som "lämnade kvar" utomlands på grund av kärleken. Bland annat en au pair som bodde i Italien i 15 år med sin kärlek - som sedan tog slut och nu är hen lyckligt gift här i Österbotten. Så you never know. Det är samtidigt det som är charmen med kärleken - ovissheten.

Ännu en vinkel på det här blir följaktligen att kärlek sällan går att planera in. Den kommer när den kommer och visst kan man välja att inte falla handlöst ner i den och uppslukas av de rosa dimmorna även om man blir förtjust i någon. Men man kan inte bestämma att nu ska vi leva lyckliga i alla våra dagar. Eller jo, man kan försöka ha det som föresats, och det behövs väl nog för att tex gifta sig med varandra, men sanningen är att man bara kan göra sitt bästa för att försöka få pusselbitarna i livet att falla på rätt plats vid rätt tidpunkt. Att ha ett kärleksförhållande är inte som att boka in en södernresa eller kurs, "nu har jag ett hål i min kalender, där skulle det passa med lite sysselsättning". En annan charm - och irriterande sak - med kärlek är kanske att fånga den i flykten och njuta av den medan man kan. Lite YOLO och carpe diem, alltså. Även i ett fantastiskt kärleksförhållande kan du inte garantera vad som händer imorgon. Du kan lika gärna vara lika lycklig som de senaste veckorna, som superirriterad på honom, som död. Kärlek är lite färskvara på det viset, den måste avnjutas i nuet och man kan inte vara säker på att den ligger kvar fräsch och ljuvligt doftande där i kylskåpet imorgon.

Så summa summarum. Du kan kanske planera ditt liv vad beträffar utbildning, utlandsvistelser osv, men du kan inte planera kärleken. Och som sagt, så anser inte vi att kärlek blir mindre värt (en mindre värd upplevelse eller erfarenhet) bara för att den tar slut. Ett gammalt ordspråk när det gäller kärlek är ju också att "Bättre ha älskat och förlorat än att aldrig älskat alls". Ett annat är ungefär att bättre försöka sitt bästa än att bittert ångra fegheten. What if du aldrig tog chansen med den här killen? What if han är kär i dig, men du väljer bort honom bara för att du ska resa bort om 10 månader?

Hoppas du blev lite klokare av de här synviklarna. Det är ALDRIG lätt att välja när det gäller kärlek - vilket är ytterligare en charm med kärleken ;)

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna