hundproblem

Hej!

Ah, den här frågan ska jag svara på, eftersom jag har en 9-månaders tikvalp hemma! :D

Det här med att nafsa, bita, dra med munnen, gnaga osv är en stor del av valparnas liv. Det är delvis ungefär som med bebisar/småbarn som gillar att stoppa saker i munnen för att känna på ytan, smaken, konsistensen osv för att upptäcka hur världen fungerar och är konstruerad. Valpar (och vuxna hundar) har inga händer utan använder framförallt luktsinnet, men också alltså munnen (som är flera gånger känsligare än människors munnar) för att ta reda på hur världen är utformad. De kan kanske ta på något med tassen, men det motsvarar kanske hur vi vuxna använder munnen/luktsinnet för att förstå oss på nya saker. Dessutom så kan ju inte hundrar leka med händerna som vi människor, så har man dragkamp eller leker tafatt, så är det bara med munnen den kan fånga någon eller dra i något - och eftersom den inte har så bra koll ännu vad som är leksak, kläder eller någons hand och eftersom den ännu inte riktigt förstår hur hårt den tar tag med tänderna, så gör det ont på lekkompisen emellanåt.

Delvis handlar det om stimulans. En valp behöver leka och upptäcka världen, det är som ett pockande behov hela tiden - valpar sitter sällan stilla någon längre stund (om de inte sover) utan bara måste på upptäcktsfärd, rasa av sig energin, vara aktiv. Om den inte får sysselsättning både för kroppen och hjärnan, så blir den uttråkad och då börjar den göra en massa bus. Visst biter valpar överlag på skor, dörrkarmar, människors händer osv - speciellt före den byter tänder vid 4-5 månader och det kliar i munnen - men blir en hund uttråkad, så använder den fantasin för att tillfredsställa sysselsättningsbehovet. Vad ska den annars hitta på om inte bita på dörrkarmar eller sladdar om alla leksakerna redan är tråkiga och ingen leker med den? Därför sker de flesta titta-nu-har-valpj*veln-förstört-mina-200euros-läderskor medan den är ensam hemma.

Delvis handlar bitandet också om en maktkamp. Vem bestämmer i familjen? På vilken plats i husets hierarki befinner sig valpen? I en valpkull med många syskon så är det grälen där det bits och morras intensivt som bestämmer vem som är ledarvalp och vem som är den ynkligaste längst ner i hierarkin. I en familj med människor fattar inte alltid valpen att det är den som är lägst på rangskalan - och det är tyvärr inte alltid den är det heller. Genom att försöka dominera andra familjemedlemmar genom att härja med dem, bita dem osv, så försöker valpen klättra i familjens maktstruktur. Låt därför inte hunden få klättra på dig (lägg dig inte lägre ner än den), hindra den från att hoppa upp mot dig (lägg knäet ivägen och buffa ner den, tom så den faller), låt den inte springa före dig genom dörren (den som går först ut bestämmer) och låt den inte bita alls på dig, inte ens när det inte gör ont.

Nu finns det massor och åter massor med olika tips och bud för hur man ska "bota" unghundars bitande och gnagande. Till och med de stora hund-guruna som Cecar Millan (The Dog Whisperer) och Victoria Stilwell ger helt olika råd mot bitande valpar/unghundar - det är väl som med barnuppfostran, man måste bara välja vilken metod man själv tycker låter smartast. Men jag ska ge lite vanliga exempel som funkat på vår schnauzer i alla fall:

- Om du kommer på valpen mitt i buset, så stoppa den genast och säg Nej (eller vilket kommando ni nu använder i familjen - alla måste ha samma kommandon) med mycket bestämd röst och arg min. Inte skrik, men det ska vara som natt och dag mellan din arga röst och kroppsspråk och ditt glada, normala beteende. Antingen lyfter du bort valpen eller slutar tvärt leka med den och vänder dig bort, beroende på situationen. Det här ska ske blixtsnabbt, för en valp har bara 3 sekunders minne - efter en liten stund fattar den inte alls varför du blir arg, så det lönar sig inte att straffa i efterhand. När den är lite äldre kanske den förstår om du i efterhand visar tex på det söndergnagade bordsbenet och säger fyyyy med arg röst - men det är inte säkert att den ännu plussar ihop orsaken till varför du är arg med att du är arg. Så avbryt tex leken direkt när den biter för hårt och använd ett skarpt kommando. Ta tag om munnen om den inte genast släpper, så kopplar den lättare ihop vad den gör med tänderna med vad som inte är tillåtet. Budskapet ska hursomhelst vara att nu gick valpen över gränsen för vad som är okej. Att slå, ruska eller skrika lönar sig inte heller - då tror den bara att du är någon oberäknerligt psykopatisk våldsman. Sedan berömmer du så fort den slutar och sedan ger du den ett alternativ att göra istället, tex hämta en leksak eller tuggben att bita på i istället. Avled uppmärksamheten och var noga med att berömma och ha glada rösten alltid när den gör något rätt, även om det är 15 gången den gör rätt eller bara sitter lugnt och inte gör något dumt just då. Hundar fattar mycket bättre positivt beteende än negativt.

- Både när det gäller livliga lekar och vad som är okej att tugga på när man har tråkigt, så måste du förse den med alternativ och sysselsättning. Visa alltså hur den ska leka, vad den får leka med och vad den får tugga på. Ska man leka tafatt, så använd en boll eller leksak, inte dig själv som "bytet". Tillåt den inte att bita och riva i kläderna ens. Lyft bort eller ta undan allt sådant som den kan förstöra och lämna fram saker som den får förstöra - så det gäller att i början bestämma om den tex får riva sönder pafflådor (tomma flingpaket mm), om den ska få tugga på märgben, om den får ha käppar att gnaga på inomhus osv. Ibland lönar det sig ändå att stå ut med lite pappersbitar, trästickor och liknande på vardagsrumsgolvet hemma istället för sönderbiten bokhylla. Försök också variera - valpar tröttnar också på sina leksaker, precis som småbarn - och satsa på sådant där dem måste jobba en stund för att få belöningen, tex de gömma-godsakerna-bollar som går att köpa (eller sätt en korvbit in i en tom hushållspappersrulle som du knycklar ihop).

- Stimulera hunden så mycket du har tid med, så att den faktiskt är trött och nöjd och tillfredsställd när den är ensam. En halvtimmes skogspromenad där den får springa lös/i långlina motsvarar 1,5 timmars promenad längs väg/gata, både för att den får röra på sig så mycket mera varierat och för alla lukter och pinnar osv (hjärngympa). Lek kurragömma med den eller göm godis som den får snusa fram. Träna lydnad, hemma- eller skogsagility och trick - jodå klart en halvåring kan lära sig maaaassor!!! Träffa andra hundar att leka med - då lär den sig också att om den biter kompisen för hårt i leken så ylar kompisen till av smärta och slutar leka. Beroende på vad ni har för möjligheter så är det också stimulerande för en hund att få sitta och titta ut genom ett fönster på fåglar, människor, fallande löv osv när den är ensam. Ju mer motion för hjärnan och kroppen, desto mottagligare är den sedan för träning i vad som är okej/inte okej. Visst ska du leka med den, men ge den annat att göra än att bitas i leken.

Hoppas det här var till hjälp. Gå gärna och kolla de två hunduppfostrarnas hemsidor och youTube-videon för mera tips - även om de två koncnetrerar sig på problemhundar (eller som Cecar sagt: "Det finns inga problemhundar, bara problemägare") och andra bra länkar (googla tex valp + bita). För det allra mesta växer nog bitandet bort - vår 9månaders biter ytterst sällan för hårt och då bara när mina söner riktigt "hässat upp henne" tvärt emot hur jag sagt att de ska leka med henne. Och 99% av gångerna fattar hon själv att inte ta i för hårt, även när hon "får spel". Så det finns nog hopp ;)

Hälsar ungdomsinformatören Liselott