jag är rädd

14.12.2023
Hej,
Skriver mest för att jag har svårt att sova, inte för att det skulle finnas svar här. Jag är helt skiträdd för framtiden. Det känns för skrämmande att leva vidare i denna värld och det verkar inte finnas något att se fram emot alls. Dessutom verkar jag inte mera alls ha koll på datum och tider, vilket både är konstigt och leder till att mitt vardagsliv fungerar dåligt.
1. bostadsbidragets skärningar. påverkar mig stort, men skulle nödvändigtvis inte påverka mig om jag inte hade förlängt studietiden med flera år som jag nu gjort.
2. Salonius-Pasternaks utlåtanden. Tänk, om perioden efter den senaste krigen bara var undantag, och nu blir det seriöst krig från och med 2025 och allr slutar med kärnvapen. det känns inte riktigt helt tryggt att skriva om det här, för typ allt man googlar och skriver på nätet kan väl påverka historiens gång genom att grannlandet analyserar vår beteende på nätet. Eller något.
3. att jag inte svarat på en whatsapp meddelande och det har gått en vecka nu. jag är ordförande för bostadskommitten vid en studentorganisation och meddelandet jag inte svarat på handlar om att vi borde ordna någon gemensam evenemang. jag skulle inte orka, men gör jag inget är jag rädd att min bostadsrätt inte förlängas och det är något jag tänkte ansöka om, för jag vill inte flytta härifrån, för att då borde jag skicka nytt hyreskontrakt åt FPA och nästa gång dom kollar bostadsbidraget betyder det mindre (inte nästan alls) fyrk åt mig
4. att jag på flit försenade mig från jobbet idag för att hinna ta hand om en sak på ett kontor, som sedan visade sig att inte ens vara öppet fast jag tyckte jag hade kollat de hade öppet bara idag ännu före julen, men det var imorgon istället. och i morgon är det strejk, så vet inte om det påverkar öppettiden. men som sagt, kom sen till jobbet och ringde inte ens chefen om saken på förhand. Kanske får jag nu inte fortsätta på jobbet vilket betyder att jag ligger i ännu värre piss då man igen tänker på bidragsskärningarna.
luckan

UngInfo svarar

19.12.2023

Hej där. Det är ju jättefint att du skriver ner dina tankar, eftersom det låter som om du går igenom en jobbig period av oro och stress. Det är förståeligt att allt det här påverkar din sömn och vardag och framförallt ditt mående och syn på framtiden. Att känna sig överväldigad av framtidsutsikter och ekonomiska påfrestningar är verkligen jättetungt. Här är några tankar och förslag som ändå skulle kunna vara lite till hjälp:

Du kan alltid börja med att försöka organisera och prioritera. Försök bryta ner dina bekymmer i mindre delar och fokusera på vad som är mest akut. Ibland kan det kännas mindre överväldigande att hantera en sak i taget. Kom ihåg också att planera din tid och sömn. Försök att skapa en rutin för att hjälpa dig att hantera dina dagliga uppgifter och få tillräckligt med sömn. En regelbunden sömnrutin, att äta bra och röra på sig påverkar förvånansvärt mycket på den fysiska och mentala hälsan positivt.

Det är också bra om du kommer ihåg att faktiskt söka stöd från de du har nära, som familj och vänner: Dela med dig av dina känslor och bekymmer med nära vänner eller familjemedlemmar. Ibland kan ett utbyte av tankar och känslor vara av stor hjälp.

Helt konkret gällande förseningen till arbetsplatsen, så överväg att kommunicera din försening och orsakerna till den med din chef. Att vara öppen och ärlig om vad som hände kan minska risken för missförstånd och en bra dialog ger ju större chanser till fortsättning.

Förstår bra också din stress kring nedskärningarna i bostadsbidraget. Eftersom du kämpar med förlängd studietid och konsekvenserna av just det, överväg att prata med en studievägledare. De kan ge råd om hur du bäst kan hantera dina studier och eventuellt söka något ytterligare stöd.

Sist och slutligen kan du alltid söka stöd från professionella. Om du känner dig överväldigad av dina känslor och bekymmer, kan det vara värdefullt att få stöd från en professionell, som en psykolog eller terapeut, t.ex. via studenthälsovården. De kan erbjuda en trygg plats att ventilera dina tankar och känslor och ge dig verktyg för att hantera stress.

Kom ihåg att du inte är ensam i dina känslor och att det finns resurser och stöd tillgängliga. Att söka professionell hjälp och kommunicera öppet om dina bekymmer kan vara de första stegen mot en lindring av stress och oro. Du är också jätte välkommen in till Ärligt talat (arligttalat.fi) för att prata mer och öppna upp hur vi bäst skulle kunna stöda och hjälpa dig vidare.

Psykolog Helena

1 Kommentarer

  • - 02/01/2024 12:35am (4 månader sen)

    Vet ej om eller hur ofta kommentarerna brukar läsas, men ville i alla fall tacka för svaret. Kan inte riktigt sätta fingret på hur, men svaret i sig lyckades faktiskt demonstrera att det verkligen kan hjälpa att dela med sig av sina bekymmer. Tack för det.

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hejsan, jag är en tjej på 14 år/09. Jag mår inte bra alls och skulle vilja ha chatterapi. Dock är jag antingen för ung eller så kostar det eller så behöver föräldrarna veta. Jag har inte så bra relati...
Läs mera

Jag kan inte prata om mina känslor alls fö jag tycker de låter så fel och blir så akward. Jag har varit tillsammans med en kille i ca 1.5 månader å har inte sagt att jag älskar honom (Han har inte sag...
Läs mera

Jag har ny cylinder kolv och tändstift. Och jag får bensin till förgasaren men inte cylindern (tändstiftet är snus torr) och jag har tvättat förgasaren och membranen är i skick. Jag misstänker att det...
Läs mera

Jag vet int varför men det känns som att ja sku måst vara bättre en alla andra. Jag blir typ avundsjuk elr nå när nån e bättre en jag på något eller om de vet någå ja int vet. Int säger na nåt men ja ...
Läs mera