Det finns en kille i vår skola som jag är lite orolig för. Jag känner inte honom särskilt väl, men det känns som om det är någonting som är fel. Han är alltid trött. Han sover på varje lektion, och då menar jag verkligen varje. Han kan också somna i matsalen. Han sover varje gång han får tillfälle. En gång hade han berättat att han somnat i vessan och vaknat på morgonen på grund av hans föräldrar. En del säger att han spelar mycket, och det är därför. Det tror jag inte ett skit på. Vi var nyss på klassresa, även där var det likadant. Där hade han ingen möjlighet att spela, han var inte heller ut på några barer, ändå var han lika trött som alltid. Några hade diskuterat med honom vad det kan vara, han sa att han inte riktigt visste. Jag är rädd att det kan vara något allvarligt och att han inte söker hjälp i tid. Jag tror det har varit så här sedan högstadiet. Vad tror ni det kan vara? Vad kan jag göra?
Hälsovårdaren-barnmorskan Annika svarar
Hejsan! Vad fint att du bryr dej om dina skolkamrater - många ungdomar har fullt sjå med sig själva... Troligen är ju nog skolpersonalen mycket medvetna om det här. Speciellt ifall han också somnar på lektionerna.
Men jag skulle i alla fall om jag vore dej i första hand vända mej till lärarna och föra fram oron. Det är ju ytterligare en puff för dem när skolkamrater börjar reagera och visar sin oro. Sätter lite krav på lärarna att agera. I viss mån måste ju sedan lärarna värna om sin tystnadsplikt och de kan kanske inte berätta allt eller ens någonting med de kan lyssna.
Fint att du har kollat lite med honom själv också. Jag antar att han är i samma ålder som dej, vilket ju gör att han också har ett visst ansvar över sin egen hälsa. Inser han inte själv att han är annorlunda? Att det här inte är sunt? Eller är han deprimerad och inte orkar ta itu med någonting? Ifall han spelar hela nätterna och är spelberoende finns det hjälp att fås. Kanske du känner honom så pass bra att du kan erbjuda dej att följa med honom till skolhälsovårdaren? Han skulle säkert uppskatta en vän som visar att hon bryr sig... Ifall du känner hans syskon eller vänner kan du ju också lite kolla med dem - delar de din åsikt och har samma oro så kan ni väl som grupp tala med honom och ebjuda honom ert stöd och er hjälp.
Lycka till! Med vänlig hälsning, Annika barnmorska - hälsovårdare
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar