Vad betyder

Hej!

Kollar man i uppslagsboken så är Intelligens; förstånd, begåvning, skarpsinne. Men vill man förstå begreppet lite djupare så är det kanske inte fullt så enkelt. Intelligens förknippas vanligen med test som mäter intelligens med (IQ test), men kan också allmänt ses som intellektuell eller kognitiv förmåga. Förr ansågs IQ (intelligenskvot) vara det enda måttet på intelligens, men idag anser många att det inte ger ett rättvist resultat då det bara mäter en typ av intelligens. Inom modern psykologi så tänker man att det finns olika typer av intelligens snarare än en form av intelligens. Vi kan alla säkert alla hålla med om att t.ex. Leonardo da Vinci, Einstein och Mozart var genialiska inom sina områden men hur tänker vi om t.ex. Steve Jobs, Ronaldo eller Zlatan, Taylor Swift, Kuro Takhasomi?

Det finns en mängd forskning kring begreppet och varje forskare har sin egen förklaringsmodell. Bland de mest kända är Alfred Binet som uppfann IQ testet 1904 (för att kunna se om barn hade en utvecklingsstörning och behövde särskild undervisning). Testet vidareutvecklades sedan av en psykolog på Stanford University och används än idag. Psykologen Eysenck menar att intelligens är ett vetenskapligt begrepp och att det går att mäta. Hans test mäter huvudsakligen det vi skulle kalla för logisk-matematiska uppgifter, som ger en ganska begränsad kunskap om en persons ”intelligens”. Intelligens enligt honom hänger samman med vår kognitiva begåvning dvs. att vi kan lösa vissa typer av problem, åstadkomma vissa resultat och nå vissa mål. Howard Gardner å sin sida, menar att man först måste fundera över vad människan är och fundera över på vilka områden som hon kan prestera goda resultat om hon får tillräckliga resurser och rätt vägledning. Gardners multi-intelligensteori antar att ”intelligensen innefattar ett brett spektrum av talanger”. Han menar också att vilka egenskaper som uppfattas som intelligens är beroende av i vilket sammanhang eller i vilken kultur man lever. Gardner listar sju olika intellektuella fält som mera baserar sig på en konstnärlig bedömning än en vetenskaplig analys. Dessa är; lingvistisk (språklig) intelligens, musikalisk, logisk-matematisk, visuell-rumslig som innebär en förmåga att uppfatta omvärlden utifrån olika dimensioner, kroppslig-kinetisk (kroppslig kontroll) och interpersonell (förmågan att fokusera på andra människor) och naturalistisk intelligens.

Debatten bland forskare om hur man ska mäta intelligens och vilka förmågor som ska ingå i mätningen fortsätter. Men som sagt idag är man i stort överens om att det inte är bara den som är bra på matte som är intelligent, utan vi kan vara intelligenta på många olika sätt.

Om du tänker på någon som du uppfattar som KLOK så kommer du troligen att tänka på någon i din omgivning som du tycker har mycket kunskap och förmågor på ett bredare mer allmänt plan, livskunskap kanske. Och den som vi uppfattar som klok har troligen en ganska hög intelligens, eftersom den har, genom studier, praktiska erfarenheter och livserfarenheter blivit klok.

Mvh, Camilla R-N