Åldersskilnad forts.

Hej!

Vad bra att vi kunde hjälpa till, det är det vi är här för ;) Som alltid med frågor av den här typen så kanske vi inte har några Stora Sanningar att komma med, men vi försöker alltid ge så många perspektiv på era dilemman som möjligt.

Som sagt, det ÄR svårt att ge dig ett rakt ja- eller nej-svar. Vi kan inte bestämma åt dig hur du ska göra med den här tjejen. Kanske har du varit i kontakt med henne efter att ni träffades under vappen och förhoppningsvis har du redan ditt svar? Allt beror hur som helst såklart också på vad hon känner för dig, kanske sitter hon med samma tankar om dig som du har om henne, samma tvekan? Och det kan du inte veta om du inte ser till att få reda på det. Så enkelt är det. Och så svårt.

Som vi skrev tidigare, så är det här med åldersskillnad svårt att säga något konsekvent om: för en del är skillnaden mellan 17 och 21 för stor, andra igen tycker inte att det är något problem alls. Varför är 3 år din mentala gräns? När du själv var yngre så var den mer förståelig, men kanske du ska omvärdera den nu? Du skriver att du tycker att hon är mer mogen än sina jämnåriga - kanske ska du se till henne som person och inte till åldern? Skämt åsido så hoppas vi att det där med att tjejer mognar mycket snabbare än killar stämmer i ert fall ;)

Men en sak tycker vi dock att är ganska så självklar: om du inte kollar upp ordentligt ifall ni har en chans så kommer du troligen att ångra dig. Om man ser riktigt krasst på saken så kan det gå åt fyra håll. 1) Du kan våga språnget och berätta för henne hur du känner men också vad du tänker och då kanske hon säger att hon ändå vill bli tillsammans med dig och så lever ni lyckliga och struntar i folks eventuella åsikter om åldersskillnaden. 2) Du besluter att inte satsa på henne pga att hon är för ung, men har sedan hjärtevärk och varje gång du ser henne funderar du på om du valde rätt som skippade henne. 3) Du låter hjärtat styra, ni blir ihop, men hjärnans tvekan om åldersskillnaden lägger till slut krokben för förhållandet och det kraschar. Kanske inte så schysst gjort mot henne om hon vill satsa både med hjärta och hjärna. Och 4) du besluter dig för att inte tänka på henne och hittar så småningom någon annan att tänka på istället och lever sedan lycklig med den nya. Kanske funderar du, när du ser den här 17-åringen hemma, hur det kunde ha blivit, men med facit i hand är du lycklig i ditt nya förhållande.

Så kanske kanske skulle det löna sig att du tar mod till dig och träffar henne igen och när läget är det rätta så berättar både vad du känner och tänker? Som vi brukar tjata om: ”om du inte vågar spela så kan du inte vinna något heller”. Och så får hennes reaktion avgöra hur det går? Men om ni väljer att satsa på varandra, så försök så hårt du kan att satsa fullt ut då. Försök att inte tillåta tvekan och osäkerhet med åldersskillnaden förstöra. Strunta i folks åsikter och kämpa för att alla ”hinder” som åldersskillnaden kan utgöra inte ska hindra er. Okej? Läs igenom det tidigare svaret igen och gör sedan valet. Antingen satsar du eller så försöker du aktivt glömma henne. Tiden förändrar ju också alla människor, hon blir äldre och hennes värderingar, mål och drömmar förändras, likaså vad hon vill göra under helgen. Men igen, det är bara våra personliga funderingar och åsikter och vi har inga garantier åt dig.

Lycka till, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Jenny