är jag kär?

Hej!

Voj vännen, vår första tanke är: var inte så rädd! Det är inte farligt att bli kär! Inte ens fastän man skulle veta med 100% säkerhet att det inte kommer att hålla i längden. Betyder det att det skulle vara bortkastat att vara kär? NEJ! Kärlek är alltid värdefull i sig, oavsett om det är "bara" en groda bland många eller Drömprinsen. Och tro oss, det är stört omöjligt att veta om det är en groda eller Drömprinsen innan man vågat pröva på och ge det en chans. Och tänk om drömprinsen inte existerar, att det bara finns helt alldagliga, vanliga grodor (killar) här i världen? Tänk om man kastar bort sitt liv i väntan på att något ska kännas "rätt" och så missar man en massa LIV under tiden?

Så att fundera sådant som om det är värt det, om det kommer att funka, om man är redo och om man kommer att förstöra allt gör bara att man fegar ur och aldrig upplever något alls! Tänk om det till och med är så att det finns någon högre mening med att ha hinna vara kär några gånger och ha några förhållanden i livet innan man hittar den där killen som man vill leva resten av livet tillsammans med? Vi tror att varje liten kärlek lär en något om Kärleken, så att fega ur innan man ens börjat pröva på små kärlekar är... dumt, helt enkelt. Lite som att aldrig resa utanför den egna kommunen för att man väntar på den där jorden-runt-resan man ska göra när man blir vuxen. Så när man väl reser jorden runt så önskar man förtvivlat att man nu ens hade åkt flygplan förr så att man sku ha lite erfarenhet av det och inte göra bort sig i första säkerhetskontrollen på flygplatsen.

Så var inte så rädd. Och var inte heller så fokuserad på hur det "borde" kännas. De flesta förälskelser uppstår faktiskt precis så som du beskriver det nu. Det börjar inte alls alltid med himlastormande, rosenskimrande kärlek vid första ögonkastet. Det är mycket vanligare att man långsamt lär känna någon, börjar trivas mer och mer med den människan och så vet man inte ens riktigt när man började vara något mer än bara vänner med den människan. Kärlek har inte heller någon ON/OFF-knapp, det är inte antingen-eller. Se det mera som en lång gråskala där pyttelite intresserad finns i ena änden och älska livet ut finns i andra änden. Man rör sig lite flytande över den där skalan och det finns inget streck för när det övergår från intresse till förälskelse. Dessutom är det STOR skillnad på att vara förälskad i någon och älska någon. Vi har just skrivit om det där i Månadens tema Parförhållanden. Gå och kolla där under Kärlek och Förälskelse vs. kärlek. Där finns skillnaderna beskrivna och där kan du läsa att det du beskriver nog passar in på förälskad. Och det är okej!

Det är helt okej att känna sig förälskad! Du måste inte veta vad som kommer att hända för att våga ta chansen. Skulle det inte vara underbart att verkligen få vara kära i varandra - och kanske irl också, som på konfan? Är inte det värdefullt i sig? Är inte det att leva livet?

Så modigt nu bara, vännen! Säg hej nästa gång ni ses!!!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna