Är jag kär än

Hej Fanney!

Ja, jag skulle nog säga att det är ganska normalt att även kärleken går i vågor - precis som livet i allmänhet. Man har sämre och bättre dagar och stunder - och ganska ofta påverkas en känslor av livet överlag också. Det är svårt att exempelvis vara väldigt kärleksfull om man är stressad inför ett prov eller arg på morsan eller har pms. Men andra stunder igen känns det bättre. Kärleken kanske blir mera bara EN del av livet, inte det största som överskuggar allt. Speciellt om man inte längre är riktigt som mest rosaskimrande nykära.

När nyförälskelsen svalnat och det börjar visa sig om det finns något stadigare och djupare, mera Kärlek, att bygga på eller inte, så kan nog dagarna kännas väldigt olika. Många blir rädda här, eftersom de kanske tror att nyförälskelsekänslorna är de enda "rätta" och det att de inte längre känner på samma sätt betyder att kärleken är död - men den här "krisen" visar alltså om det bara var förälskelse eller om det kan bli kärlek.

Att nyförälskelsen börjar lägga sig gör att man liksom tar av sig de rosafärgade glagsögon som man tidigare sett på varandra igenom, och då kommer både gott och ont och mittemellan fram. Allt vad han gör och är känns inte längre fantastiskt, och eftersom ingen människa är perfekt, så måste det ju nog nästan finnas något som man stör sig på. Han blir mera människa och mindre Drömkillen, och det kan ta en stund att acceptera det. Eller så kan man inte, och då håller nog varken lyckan eller förhållandet i längden. Det är först nu det kommer fram om man fungerar tillsammans eller inte - och inget fungerar av sig själv (ingen passar perfekt tillsammans, det är bara en myt bland nyförälskade), så det krävs ofta en del jobb, ansträngningar och kompromisser för att få förhållandet att fungera.

Ett vanligt tecken på att man befinner sig i den här krisen, det här utvecklingsskedet, är faktiskt att man börjar jämföra sin nuvarande med sina ex eller med andra tänkbara partners i närheten. Kanske vinner han i jämförelsen, kanske inte - och så kan man ju inte heller veta ifall man numera ser sina ex genom minnenas rosafärgade glasögon. För även här kan de komma fram, när det gått en tid sedan det tog slut, så att man bara minns det goda med någon och inte allt det som gjorde att det tog slut mellan en. Så det är inte ens säkert att man jämför sin nuvarande med det riktiga exet utan mera med den föreställning man har om exet numera. Så om det känns som att din pojkvän förlorar med hästlängder just nu kanske det inte beror så mycket på honom, utan på att du idealiserar exet? Eller letar efter en ursäkt ut ur ditt nuvarande förhållande? Eller helt enkelt är missnöjd och hade andra förväntningar på vad kärleksen skulle innebära? Eller kanske inte alls är så förtjust i vardagskärleken utan vill vara mera nyförälskad igen?...

Det kan finnas många orsaker, bara du kan veta vad som stämmer in på dig. Och sedan behöver du ju ställa dig frågan: är orsaken till dina känslor nu tillräckligt stor och stark för att den borde leda till att ni gör slut? Eller är den av en sort som går att jobba bort eller se mellan fingrarna med? Ingen är perfekt, som sagt.

Hoppas du blev lite klokare på dina känslor efter detta svar. Läs gärna mera på våra infosidor om Parförhållandet.

Hälsar ungdomsinformatören Liselott