Bisexuell?

Hej!

Vi ska svara lite utgående från vad våra underbara experter på det här ämnet svarat på tidigare liknande frågor:

Det var ingen lätt fråga du ställer - fast på samma gång är den jättelätt. För det är DU som bestämmer vem du vill berätta åt. Och din tjej, såklart. Det är ert val, för det är er egen sexualitet det är frågan om, ingen annans. Egentligen har inte en endaste själ att göra med vad du tycker, tänker och känner. Annat än din bästis just nu och just här i ditt liv, om ni har en kärleksrelation tillsammans. Skit skillnad egentligen vad dina föräldrar, syskon, kompisar osv tycker om det - det är ert eget liv. Kanske är sexualiteten det enda man riktigt har i livet som är alldeles fullkomligt ens eget. Ingen kan säga vad du borde tycka och hur du ska känna sexuellt sett, bara du själv har rätt till det.

Så därför är det ditt eget val om du vill berätta åt någon alls. Du måste inte ens berätta åt någon alls överhuvudtaget om du inte vill, för det här är ditt eget. Det tjatas en massa om att "komma ut ur skåpet" som om det skulle vara ett måste, men du är inte skyldig att meddela någon alls om vad du "är" för något. Att du just nu känner dig bisexuell är inte heller som en evig stämpel i pannan, som om du för alltid skulle sätta in dig själv i ett fack och sedan vara tvungen att hållas i det facket tills du dör. Sexualiteten är som en gråskala där, om hetero ligger i ena änden och homo i andra änden, så kanske man åker fram och tillbaka längs skalan flera gånger under livet. Bara för att de flesta trängs i hetero-änden av skalan, så betyder det inte att resten står på fel ställe. Det finns inget som säger att du måste "bestämma" dig var du ska stå på skalan, du får flytta dig bäst du vill, när du vill, om du vill. Därför måste du inte heller meddela världen att nu är du minsann Bisexuell - det räcker med att du KÄNNER dig så just nu och att du är kär i din bästis just nu.

Vill du berätta, så finns det tyvärr egentligen inte något bra sätt eller något rätt sätt att göra det på. Varje situation och varje människa är unik, så man måste nog ta det "på känsla". Det du kan vara helt säker på är dock att ingen har rätt att kasta ut dig för det här. Det går mot alla mänskliga rättigheter att "straffa" någon för "fel" sorts sexualitet. Skulle det hända i Finland så skulle barnskyddsmyndigheterna komma sättandes efter dina förlädrar fortare än kvickt, för din lycka och ditt välmående är deras ansvar tills du är vuxen. Det är deras jobb att se till att du mår bra, oavsett vem du är kär i. Att få dig att må dåligt för din sexualitet är både moraliskt fel och brottsligt, alltså. Visst kan de bli chockade - fast kanske inte, man vet aldrig vad föräldrar har "känt på sig" före. Visst kan de önska att du inte skulle behöva få det tungt i livet pga din sexuella läggning, eftersom det nog finns en hel del fördomar och negativa attityder här i trakterna ännu (och lär nog göra det ett tag än, hur modernt det än är att vara "acepterande" och "tolerant"). Men efter ett tag så brukar nog många föräldrar lugna ner sig och minnas det viktigaste: att de älskar sitt barn oavsett vad.

När det gäller personer utanför din familj: de flesta kommer säkert att ta det bra, men det kommer alltid att finnas skitstövlar och bitchar här i världen. Det slipper nog ingen undan, hur "modernt" samhället än blir. Det kommer alltid att finnas de där idioterna som brölar "lesbooo" och annat neanderthal-aktigt. Kanske för att de är sådana som människor och tex gillar att hacka ner på de "svagheter" de ser hos andra för att själva känna sig bättre. Kanske för att de är fullproppade med gamla fördomar. Kanske för att de tycker det är ett smaskigt rykte... Precis som med mobbningsförsök så gäller det att ta det på rätt sätt. Låter du dumma kommentarer göra dig ledsen så att de ser det, låter du dem "komma åt dig" så kommer det att bli värre. Ursäkta dig inte, förklara dig inte - de har inte med dig att göra. Att direkt nonchalera eller kalla dem sådant som trångsynta, gammalmodiga eller liknande kan ge bättre resultat. Men att vara annorlunda på vilket sätt som helst kan vara tungt, för vissa människor bara förstår inte. Så skit i dem som inte förstår och som inte kan acceptera. Och ha ett färdigt "vapenförråd" med saker du kan säga eller göra om någon slänger elaka kommentarer mot er. Huvudsaken är sist och slutligen att DU inte tycker det är något fel på det du känner och tycker. Du har rätt att tycka som du vill och därmed basta.

Mera tips, erfarenheter och annat matnyttigt kan du säkert få av medlemmarna i Regnbågsankan rf. Regnbågsankan är föreningen för sexuella minoriteter och könsminoriteteri Svenskfinland, och för alla intresserade av mångfaldsfrågor.http://www.regnbagsankan.fi/hem/. I Österbotten finns även Vaasan Seta rf, där finns tvåspråkiga/svenskspråkiga som också kan ge stöd, samhörighet och lite "färdkost" inom den här delen av ditt liv. Kolla också vad som frågats & svarats tidigare om det här här på Våga fråga.

Så stå på dig och minns att din egen lycka är det viktigaste - inte vad andra tycker.
Stoooor kraaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna