fast i dethär

Hej!

Har du sett vilket underbart svar den här 17-åriga tjejen har skickat åt dig? Vi har faktiskt inte mycket att tillägga alls och kan bara hålla med henne! Plus att vi tycker att du ska gå och läsa under Göra slut (som månadens tema nu ännu i maj), för där har vi samlat en hel del tips om hur man kan komma över någon, glömma och gå vidare.
Stooor kraaam, hälsar ungdomsinformatören Liselott

"Jaa, kan nog väll bara skriva lite av egna erfarenheter å så, men hoppas de kan lätta lite för dej :)
Förstås är de ju olika för person till person hur snabbt man kommer över någon, samt att hur viktigt det sen är att ha någon vid sin sida och hur viktig personen eller själva grejjen att vara i ett förhållande har för värde för dig. Är du säker på att det är bara honom du saknar som person, eller bara de stunder ni hadde och närheten? Tänker du på honom då du pratar med någon annan kille du tycker att är snygg å så? Tror du/har du kännt något då du sedan i verkligheten råkar träffa på honom? Ibland kan det kännas som en viss illusion på nå vis, och sedan då man ser sitt x så känner man sedan plötsligt typ.. inget? Hoppas du förstår vad jag menar me de ;p

Tyvärr så är de ju bara så att de tar tid, mer eller mindre. Du har så mycket framför dej än, vet ju ej din ålder, men man kommer att möta måånga människor än i livet, och vem vet om ni finner varandra i framtiden? Du kommer att uppleva kärlek igen, antingen med samma person eller någon annan.

Sedan kan det ju vara bra att kunna fokusera på sig själv mera, tänka på vad som är bäst för sig själv. Kanske har du något personligt du kan fokusera på med dig själv att förbättra eller något forutom just dehär me kärlek?

För några år sedan tror jag att jag skulle har tagit mitt uppbrott med mitt x mycket värre än vad jag egentligen gjorde. Dock var de ju ej heller första gången mitt hjärta krossades, på nå vis blir man ännu starckare än vad man tror att man är ;) Jag växte redan då så himla mycket med mig själv( efter första gången mitt hjärta krossades för några år sedan då alltså). Mycket har ändrats rätt snabbt, och nu är jag i balans och känner mig mer i liv än vad jag gjorde förr. Okej, nog tänker jag på mitt x lite, men inte på samma sätt som jag förr gjorde. Jag har ingen ny, men just nu vill jag bara helt enkelt vara singel och leva livet och göra mig själv glad, känna mig snygg,umgås med mina fina vänner och träffa nya människor! Man e ju bara så ung ännu, man har hela livet på sig att finna någon underbar livskamrat!

Jag hoppas de har blivit annars lite klarnare nu, och hoppas dehär var till någon nytta för dej! :)

Stora styrckekramar!
Tjejjen 17 år"

Hej igen, här kommer mera svar av oss ungdomsinformatörer - fast, som sagt, egentligen säger ju nog den här 17-åriga tjejen redan nästan allt som vi skulle vilja säga till dig :)

Det vi ändå vill poängtera är att det faktiskt är bara du själv som kan göra dig själv lycklig. Det är lätt hänt att man får för sig att den egna lyckan beror på en annan person, typ exet. Efter ett tag (efter att det tagit slut) så tenderar man att minnas honom genom rosafärgade glasögon och bara minnas det goda och då kanske man börjar idealisera honom och tiden tillsammans med honom. Då kanske man får för sig att det var hans förtjänst helt och hållet att man var så lycklig då och att avsaknaden av honom är hela orsaken till den olycklighet man känner just nu. Man glömmer helt att minst halva lyckan kom inifrån. Visst gjorde han ljuvliga saker och visst älskade han en och det gjorde en lycklig - men du var hälften i det förhållandet. Utan dig själv och din reaktion på allt, så kunde han ha varit världens mest fantastiska Drömprins och han skulle ändå inte ha kunnat göra dig lycklig "mot din vilja" eller oberoende av dig själv. Åh, det här är så svårt att förklara, men försök förstå att lyckan kom inifrån dig själv. Du bestämde även då om du skulle vara lycklig eller inte.

Så mycket kan du också vara säker på att även om han skulle komma fram till dig imorgon dag och bekänna sin odödliga kärlek för dig, så skulle det ändå inte allls bli så fantastiskt som du föreställer dig just nu. Det skulle inte förvåna ifall du byggt upp en bild av honom som räddaren i nöden, som riddaren i skinande rustning som ska komma och göra ditt liv bra igen. Men ingen kan rädda dig, bara du själv. Det ÄR bara du som kan göra ditt liv bra - eller dåligt. Det låter som att du gjorde det dåligt efter att ni gjorde slut - för ingen annan människa kan förmå en att skada sig själv, det är ens eget val. Nu är det dags att göra det bra helt och hållet! Själv! Inte heller kan du vänta på att en ny kille ska komma och rädda dig - för om du fastnat i både tankarna på exet och i föreställningen om att det krävs en man för att rädda dig, så kan du helt enkelt inte bli räddad. Räddningen måste också komma inifrån.

Det är bara du som kan ta kontrollen över ditt liv och dina egna känslor och tankar. Bestäm dig för att sluta tänka på honom och bestäm dig för att bli lycklig utan karl. Det är grunden till att du sedan en vacker dag kan älska och bli älskad på nytt, som en jämlik och som en hel person. Kärlek är inte att hitta sin andra hälft, det är inte ½+½=1. Kärlek är 1+1=2. Två hela, fullkomliga människor med varsitt fullkomligt liv som hittar varandra och tillsammans skapar ett dubbelt så fantastiskt liv tillsammans. SkapAR, för ett förhållande blir aldrig färdigt och kräver alltid jobb. Men först måste du lära dig att börja tycka om dig själv och trivas med dig själv. Hur ska någon annan kunna trivas i ditt sällskap om du inte trivs i ditt eget sällskap?

Stoooooooor kraaaaaaaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna