Jag är då en tjej på 14 vårar som har fattat tycke för en kille i gymnasiet. Saken är ju då att han fyller ju 18 så småningom, så det rör sig om en ålderskillnad på ca. 3,5 år. Jag tycker inte att det skulle vara så fel, men det som gör mig arg/ledsen är ju att han garanterat inte har känslor för mig. Jag brukar se honom nu och då för gymnasiet äter på samma gång som oss i skolan. Jag är helt enkelt förälskad, men egentligen så har jag ingen aning om vad jag ser hos honom.. Mina kompisar tycker att han är ful som stryk. Dock finns det en (en av mina närmsta vänner) som också tycker att han är snygg/söt/gullig, men har nog långt ifrån samma känslor som jag för honom.
Detta har hänt förut, fast med en annan kille, det tog mig ett år innan jag kom över honom helt. Under tiden gick jag bara omkring och tyckte synd om mig själv, vilket var väldigt dumt eftersom jag aldrig försökt göra någonting. Jag är ju väldigt blyg också.
Jag kan inte sluta tänka på honom! Samtidigt vill jag heller inte sluta tänka på honom, men det blir bara en enda röra. Så:
1. Vad tycker ni om åldersskillnaden? Även om ni tycker det är lite mycket vet jag inte om jag kommer ändra uppfattning eftersom jag ändå ser mig själv som ganska mogen.
2. Tycker ni att mina kompisar borde säga sådär egentligen? Jag tar inte illa upp alls, men jag menar, t.ex. min bästis, jag tycker inte att hennes kille är ett dugg söt/snygg/gullig, men jag går väl ändå inte runt och pratar skit och gör äcklade gester?
3. Sist till den stora frågan, Vad ska jag göra!? Jag blir helt pirrig när jag ser honom och t.o.m. när jag bara tänker på honom!
Skönheten ligger i betraktarens öga ;)
Tack för en bra sida och jag hoppas på ett snabbt svar! Ha de bra!
Förälskad..
Hej Förälskad..!
Vi ska försöka svara på dina frågor - men kom ihåg att det bara är våra egna personliga åsikter.
Jodu, det är aldrig lätt att vara kär, speciellt inte när man inte tror att känslorna är besvarade. Men samtidigt är det ju ofta en rätt skön känsla att vara kär - vem vill nu inte ha pirr i magen, flyga på moln och le lyckligt så fort man tänker på en viss person. Det är också förklaringen till att så många är förälskade på avstånd eller i personer de nog vet att de aldrig kommer att få, som idoler eller lärare. Man får uppleva den sköna känslan av förälskelse, men kan känna sig trygg eftersom man aldrig behöver utsätta sig för allt verkligt, "allvarligt" och himlastormande som ett förhållande kan innebära. Visst kan det vara tungt och ledsamt att vara kär på avstånd, men kanske bättre än att inte vara kär alls? Man har ju ändå någon att tänka på och drömma om, någon som orsakar de där fjärilarna i magen.
Så kanske, kanske är det här en del av förklaringen till varför du inte kan sluta tänka på honom, men inte heller VILL sluta tänka på honom? Samtidigt så känns det kanske lite dumt, så där förnuftigt sett, eftersom du är lite olycklig för något som du ändå inte gjort något åt. Du VET ju inte att du inte har någon chans, för du har inte prövat att ta kontakt med honom. Som förra gången du var kär på avstånd. Men det känns ju också lite skönt att tycka synd om sig själv emellanåt och det är lätt hänt att man fortsätter "mata" de känslorna (genom att medvetet fortsätta tänka på honom och drömma) så att det blir svårt att glömma och komma över. Visst kan man bestämma över sina egna känslor, och framförallt vad man gör ÅT dem. Hur snabbt man kommer över någon beror mycket på vad man medvetet väljer för inställning till det hela och sedan på vad man verkligen gör och inte gör åt saken.
När det gäller åldersskillnaden, så är det kanske inte en så stor grej här, eftersom han inte verkar besvara dina känslor nu och kanske inte kommer att börja göra det heller. Vännen, så är det nog högst sannolikt - det hjälper inte dig om vi håller ditt hopp vid liv här genom att skriva bara snälla ord i svaret. Varför skulle en snart 18-årig kille fastna för en så mycket yngre tjej. För vännen, du kommer inte att gilla det här nu, men i hans ögon är du nog troligen rätt omogen. Ne, det spelar ingen roll hur mogen du tycker att du är, han ser dig troligen som ett barn i jämförelse med sina jämngamla tjejer. Hans jämngamla har också fördelar som du inte kan ha, som att vara abi, bli myndig och festa på krogen, ha sex osv... Det är där åldersskillnader brukar märkas tydligast, men de djupare skillnaderna är svåra att förklara. Du vet hur mycket du själv mognat på bara det senaste året. Föreställ dig 3,5 gånger det. Nå, det är att dra alla över en kam, men det ÄR skillnad mellan er och den skillnaden brukar göra det svårt att ha ett hälsosamt, jämlikt och lyckligt förhållande.
Om din andra fråga: NEJ, kompisar ska inte tycka illa på det där viset om vad du gillar och visa det så tydligt. Vad du tycker har de inget med att göra och är de riktiga kompisar, så låter de dig ha din åsikt ifred och stöder dig oavsett vad du tycker. De behöver inte hålla med, men de ska inte racka ner på någon de inte ens känner, det är barnsligt. Skulle han vara en skitstövel skulle det vara en helt annan sak, men nu handlar det bara om utseende. Att döma honom enligt hans utseende är fånigt och elakt nog, men på sätt och vis dömer de ju DIG för att du tycker att han är snygg. Så säg till dem på skarpen att så gör man inte, man har inte så där uttalade och negativa åsikter om NÅGONS utseende - vilken rätt har de att döma någon enligt utseende överhuvudtaget???
Slutligen: vad du ska göra kan bara du själv bestämma. Vår åsikt är nog att åldersskillnaden är onödigt stor och att det troligen inte kommer att bli något verkligt med den här killen. Det är den kalla, krassa sanningen. Så vad gör du då? Du kan vara jätteledsen nu och till och med arg på oss för att vi säger vår åsikt och gissning. Det skulle vara underbart om du kunde motbevisa oss, men tills dess: är han värd dina tårar?
Stooor kraaaam och förlåt igen för att vi inte kan skriva det du vill höra.
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar