Forever Alone

Hej!

Jisses vännen, du kommer att uppleva sååå mycket kärlek och sååå många förhållanden ännu i livet att du kommer att småskratta om några år åt dina farhågor just nu :). Men visst fattar vi att det kan kännas hopplöst när man står ensam och ser sig runt och inte ens skymtar en gnutta kärlek på väg åt ens håll, så som du gör nu. Och vilken himla tur då att du vände dig till oss :) För vi har ju hunnit samla på oss en massa erfarenhet av livet och har en "backspegel" att se i. Och då kan vi konstatera att ALLA våra vänner, även de som var helt övertygade om att de aaaldrig skulle finna kärleken, minsan visst hittat någon att älska. Eller några. Eller många! Så vi VET att du också kommer att bli lyckligt kär och ha fina förhållanden! Troligen många fina förhållanden som alla är värda att minnas - och förhoppningsvis även det där sista stora fina som varar livet ut.

Vi VET också att det du känner nu är fullkomligt normalt för en tjej i högstadiet. Det kan tyckas som att precis varendaste kotte på din årskurs har haft åtminstone en pojkvän/flickvän. Men vet du, så är det inte alls! Du är långt ifrån ensam, du bara märker det inte. De som ännu inte varit ihop med någon vill bara inte berätta det vitt och brett - för att alla de som har varit/är lyckligt kära berättar (och visar) det så vitt och brett. Eftersom hela världen verkar vara så kärleksfixerad - man kan inte sätta på TV:n eller radion utan att överösas av kärlekshistorier - så har det nästan blivit något fult att vara singel. Som om man vore misslyckad om man inte haft någon pojkvän än, som om meningen med livet är att hitta Den Rätte. Visst finns det de som vill "knulla runt", inte "binda sig" osv, men det kräver en del ansträngning att stå emot kärleks-grupptrycket. Så det tvingar de flesta människor att nästan stressa in i förhållanden, eller stanna i förhållanden som är halvusla eller riktigt dåliga, för att slippa vara ensamma. För alla (åtminstone tjejer överlag) har blivit mer eller mindre hjärntvättade att tro att man bara kan bli lycklig genom en annan människa. Typ "Om bara Drömprinsen älskar mig, så blir livet perfekt!"

Och det är så klart bullshit och det är därför som så många är olyckliga, tror vi. För vi tror att en av livets Stora Hemligheter är att lycka bara kan komma inifrån. Det spelar ingen roll hur älskad eller omtyckt eller uppskattad man är av en annan person om man inte kan älska sig själv eller bli lycklig inuti. Du har säkert hört det förr, att om man inte tycker om sig själv, så kan ingen annan tycka om en heller - för man kan inte ta emot det. Så grunden för kärlek är självkänsla, att veta att man är värd att älskas. Och tyvärr är det ju en allmän åkomma bland tonårstjejer att inte ha så stark självkänsla eller ett så bra självförtroende. De jämför sig för mycket med andra, har helt huvudlösa förväntningar på sig själva, kan inte se sig själv obejktivt utan tycker alltid de är för fula, för feta, för värdelösa eller annan crap!

Samtidigt VILL ju alla tjejer uppleva den stora kärleken, bli älskade och är både nyfikna och drömmande och förväntansfulla på allt som har med kälek att göra. Och samtidigt har de ingen erfarenhet, vet inte hur de ska bete sig eller tolka killens beteende - för kärlek och förhållanden, och bara sådant som att flirta eller våga ta kontakt med en kille, är något man måste LÄRA sig. Och för att tex våga ta kontakt eller inleda ett förhållande så behövs mod, man måste våga kasta sig ut i det okända, pröva och misslyckas några gånger, bli bränd och ändå våga fortsätta och försöka på nytt. Vilket ju inte går så bra ihop med svag självkänsla och dåligt självförtroende - eller blyghet. Så det är klart att kärlek är jobbigt och skrämmande och pirrigt och fullt av förhoppningar när man är högistjej.

Okej, så om lösningen på ditt problem är att börja älska dig själv, så är det först och främst din självkänsla och ditt självförtroende som du behöver jobba upp. Inte sitta och vänta på att kärleken ska hitta dig där du gömmer dig i ett hörn. Nej, du ska inte heller ge dig ut och söka kärleken, vi tycker att du ska söka dig själv. Det är vår åsikt. Du vet ju att självförtroende kan göra den mest medelmåttiga tjej snygg och attraktiv, men det handlar om att veta vem man själv är, vad man tycker och tänker - och att trivas med den människa man är. Trivas och tycka om sig själv. Det lockar folk till en - folk tycker om att umgås med folk som trivs med sig själva. På riktigt, tror du att en kille fortsätter tycka om en tjej, som på varje komplimang eller kärleksförklaring svarar "nämen jag är ju så värdelös och ful och fet, hur kan du tycka om mig, är du dum eller?..." för att det är vad hon tycker om sig själv. Klart att han börjar tro på henne då!

Jo, vi förstår att du säkert tänker ett buttert och håglöst "lättare sagt än gjort" nu om att få bättre självförtroende och självkänsla och börja gilla dig själv skarpt, med tanke på din blyghet och att folk talat skit om dig. Men hej, det är inte andra som bestämmer vad du är eller vem du är. Skit i vad folk sagt om dig, skit i vad du tror att de kommer att säga om dig ifall du vågar dig ut ur blygheten. Det är vad du själv tycker om dig som är det viktigaste. Och skit i ifall alla runt dig känner till ditt "dåliga rykte" (skiten folk sagt om dig) - de är inte de enda människorna på jorden och även det sämsta rykte kan man ändra på. Folk förändras hela tiden och även om det kan tyckas som att dåliga rykten kommer att förfölja en hela livet, så är det inte så. Även de som varit mest emot dig kan börja gilla dig. För grundorsaken till att folk försöker hacka ner på andra är för att klättra uppåt, göra sig bättre än andra, bättre slå än bli slagen osv. Så låt dig inte bli slagen, låt ingen klättra på dig. Står du på dig, respekterar dig själv, så hittar de någon annan att klättra på - och kanske börjar respektera dig!

Och din utrstrålning kommer att göra att killar som träffar dig kommer att respektera dig och börja gilla dig. Och här kommer en Stor Sanning till: det är inte utseendet som folk blir kära i utan det som finns innanför skalet. Johhodå, så är det! För tänk nu om en kille blir kär i en snygg brud vid första ögonkastet, men märker när hon öppnar munnen att hon är bitchig eller blåst eller elak eller självupptagen. Då dör nog hans förälskelse hastigt. Om han däremot börjar prata med en helt vanlig, medelmåttig tjej, som visar sig vara charmig, ha humor, går att diskutera med och som utstrålar att hon trivs med sig själv - DÅ kan det bli djup och livslång kärlek av det!

Så klart att någon lycklig kille en vacker dag - troligen snart - kommer att se den ljuvliga, sprudlande, djupa och spännande tjejen som förr stod och gömde sig i ett hörn, men nu går rakryggad och leende genom sitt alldeles egna liv. Och han kommer att bli hejdundrande kär i dig!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna