Förvirrad i mitt förhållande

09.03.2018
Hej Decibel! Jag har ett problem som känns väldigt jobbigt för mig just nu och som jag gärna vill ha lite hjälp med. Det är så att jag har pojkvän sedan 3 år tillbaka. Vi har haft ett väldigt bra förhållande under dessa år, nästan inga problem alls. Sedan några månader tillbaka har jag dock känt att mina känslor sakta försvunnit och att det jag nu känner för honom inte är mer än kompiskänslor. Jag är inte attraherad till honom men tycker väldigt mycket om honom som den person han är. Dessutom har en stark känsla av att vilja vara singel börjat krypa sig på för mig. Allt det här är väldigt jobbigt, för jag vill vara tillsammans med min pojkvän för han är verkligen en så bra kille som skulle göra allt för mig. Men samtidigt känner jag att jag verkligen skulle vilja vara fri, inte vara bunden till någon. Jag har nämligen nästan alltid från att jag började högstadiet haft en pojkvän eller haft på G med någon. Det är något jag ångrar, jag önskar att jag skulle ha varit singel mera. Jag har tänkt att dessa problem bara är någon sorts svacka som jag kommer att komma ur. Därför hade jag också sex med honom under ganska lång tid fastän jag innerst inne inte har velat ha det (och han har absolut inte försökt tvinga mig till sexet, utan sex har alltid varit en stor del av vårt förhållande och därför har vi aldrig direkt frågat varandra om vi vill ha sex eller inte, för vi har alltid velat ha det), bara för att försöka hitta tillbaka till det jag känt förut. Jag väntade i kanske 2 månader på att det skulle bli bättre - men det blev det inte. Då bestämde jag mig för att berätta om hela situationen för honom och han blev förstås väldigt ledsen och orolig, men han ville att vi skall fixa det. Vi diskuterade att jag bara behöver ändra mitt tankesätt, börja försöka fokusera på hur bra vi har det och att det är något som vi inte vill förlora, och att viljan att vara singel är något som går över då jag igen hittar tillbaka till känslorna jag hade för honom. Jag tyckte att det lät som en bra plan, jag var positiv och började försöka att hitta tillbaka till det som var förut. Efter att jag hade berättat om allt det här för honom ville jag inte alls ha sex eller någon som helst intim kontakt, för det kändes inte alls bra efter att jag under en längre tid hade haft sex med honom fastän jag inte haft lust. Jag ville att vi skulle ta allting i lugn takt och det var han helt med på. Någon vecka senare så ställde jag in mig på att vi skulle ha sex nästa gång vi ses och att det kommer att kännas bra. Då vi sedan hade sex så gick det bra och det kändes helt bra efteråt, och nu har vi haft sex några gånger sedan dess. Fastän det har börjat kännas bättre på sex-fronten så finns känslorna fortfarande inte där, jag är inte kär och jag saknar honom inte fastän jag önskar att jag skulle göra det. Allt detta har också gjort att jag känner att jag kan bli intresserad av andra pojkar väldigt lätt, för att det inte känns bra i mitt eget förhållande. Varje gång vi är med varandra vill min pojkvän veta vad jag känner, om känslorna för honom börjat komma tillbaka och så vidare, och det känns väldigt jobbigt för jag vet inte vad jag ska säga då det inte börjat kännas bättre. Jag vill heller inte göra honom mera ledsen eller orolig. Jag känner fortfarande en så stark lust till att vara singel och jag vet inte hur jag skall bli av med den eller vad jag skall göra åt hela denna situation. Jag har verkligen ansträngt mig för att få allt att kännas bättre men det är bara sex-delen som känns ok igen. Jag är verkligen så förvirrad. Det känns som att hur mycket jag än försöker stänga ute känslan av att vilja vara singel så kommer den alltid tillbaka. Det känns också väldigt elakt mot min pojkvän att vi umgås som vanligt och har sex, men att jag inte är kär i honom eller saknar honom och känner att jag helst inte skulle vilja synas alls. Vi syns bara på helgerna eftersom att vi bor i olika städer. Som det kanske märks på min text så är jag väldigt förvirrad och vet inte vad jag skall ta mig till. Varken att göra slut eller stanna kvar känns rätt. Jag vet att ni inte kan berätta för mig exakt vad jag skall göra, men jag skulle uppskatta om ni kunde ge era synpunkter på detta som kanske kan hjälpa mig att lista ut vad jag skall göra åt det. Tack! <3 Förvirrade tjejen

Praktikanten socionomstuderande Sandra J svarar

Praktikant socionomstuderande Sofia N svarar

12.03.2018

Hej! Jag förstår att du känner dig förvirrad eftersom det är så många känslor inblandade, både din pojkväns och dina egna känslor.

I ert förhållande finns det två personer, ni båda har rätt till att ha åsikter; Men om det gäller att en skulle vilja gå vidare och andra  skulle vilja stanna i förhållandet är det nog viktigt man lyssnar på vad man själv vill. Du sårar honom och dig själv om du stannar i ett förhållande du inte trivs i.

Fundera över både för- och nackdelarna i förhållandet och sätt inte så stor tyngd på själva singellivet.

Det låter som att du har tänkt på detta länge och innerst inne vet du nog vad som är bäst för dig. Det kan kännas som en stor tröskel att avsluta ett förhållande som har pågått 3år och därmed i de viktiga ungdomsåren då man har utvecklats som mest. Det gäller att lyssna på dina egna känslor fast din pojkvän skulle vilja ha det på ett annat sätt.

Innan du gör något beslut så tänk igenom allting en sista gång.

Vid länkarna nedan kan du få hjälp med dina tankar kring detta:

https://www.decibel.fi/information/karlek-and-sex/parforhallandet

https://www.decibel.fi/information/karlek-and-sex/gora-slut

Hoppas detta hjälper dig i ditt beslut och ta hand om dig! <3

mvh. Praktikanterna Sofia & Sandra.

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Nu känns det här lite dumt kanske, då min kille för första gången på två år kom hem med blommor igår ”bara för att” utan att det fanns något att fira. Tidigare har det bara hänt på vår första alla <3 ...
Läs mera

Okej så det började redan i mars. Jag och mina kompisar var på en hockeymatch och på väg hem så äddade jag han på snäp och så skrev vi och snäppade. Han bor 20 minuter från mig men han går i finska hö...
Läs mera

Hej igen och tack för ditt svar!
Jag ville fortsätta berätta lite mer och öppna upp situationen ytterligare, mest bara för att ha någon att prata med om detta :)

Somsagt har han tjej, hon e 24 oc...
Läs mera

Hej.
Det här är en jätte lång historia men jag försöker hålla det så kort som möjligt.
Det finns en kille som jag träffade för ca. ett år sen via en ungdomsförening. Tyckte ganska snabbt han va sjukt ...
Läs mera