Förvirrad! igen.

12.11.2011
Det var jag igen som skrev förra meddelandet "förvirrad!" för någon enstaka dag sedan.
Tror ni verkligen att det är så?
För att vi har haft ögonkontakt hur länge som helst! Typ 1,5år eller något..
Och sen helt plötsligt den senaste tiden har det blivit sådär, dom senaste två veckorna.

Jag fattar ingenting, har världens ångest, är så rädd att jag sumpat min chans att lära känna honom, jag vill verkligen lära känna honom åtminstone så vi kan bli vänner och sedan se vad det leder till..

Men det känns som det är kört, jag är så rädd att han kanske inte alls tycker om mig.
Åtminstone inte längre, eftersom det blivit så den senaste veckorna.

Jag vet inte hur jag ska bära mig åt heller.
Om jag ska kolla på honom som jag brukar, om jag ska undvika honom med, eller om jag ska ja jag vet inte vad jag ska göra.

Men som sagt förr vare inte alls så att hans kompisar kolla mycket på mig, eller jo en som är hans bästa killkompis brukade kolla på mig då och då, men senaste tiden har han och några till börjat kolla mer på mig än vad han jag gillar gör, för han har typ slutat kolla helt o hållet på mig.

Jag behöver verkligen bra tips om hur jag ska göra, vad jag kan säga till honom, det känns verkligen skit dåligt just nu, skulle lika gärna kunna gräva min grav eller någonting..
23.08.2013

Hej!

Jo, vi tror verkligen att det är så ;D

Och igen, vi tror verkligen att din enda utväg ur det här stilleståndet nu är att VÅGA! Du måste välja nu, antingen så gör du ingenting, kanske till och med ignorerar honom, eller så satsar du. Det kanske är så att han håller på att ge upp, eftersom han aldrig får någon respons från dig. DU gör ju inget för att vare sig uppmuntra honom eller ta kontakt eller något mer än att titta. Så han kan ju tro att du ändå INTE är intresserad och så ger han slutligen upp. Kanske börjar fundera på någon annan tjej istället, i värsta fall.

Så vårt råd är nu bara så enkelt att du måste våga. Du måste ta mod till dig och våga prata med honom. Det finns inga genvägar och du kan inte bara sitta och vänta på att allt ska fixa sig åt dig som serverat på ett silverfat. Du måste kämpa själv, ingen kan göra det åt dig. Det är nu bara så tufft som livet verkligen är på riktigt och det här hör till de grejer man bara måste ta sig igenom om man ska bli vuxen och ha en chans på ett lyckat kärleksliv. Vi förstår att du är nervös, det är helt naturligt och faktiskt bra, för det visar ju att du verkligen KÄNNER för den här killen. Men du måste själv gå fram till honom och öppna munnen, hur rädd du än är!

Igen, det spelar inte så stor roll vad du säger, börja åtminstone med att säga hej! Vi gissar att du låst dig nu, så att du inte kan komma på en endaste sak att säga honom. Du har skapat en jättevägg inom dig, gjort en gigantisk sak av det här - för ju mer man drar ut på något så desto värre känns det. Som att gå till tandläkaren, så kommer det inte alls att vara så hemskt när du väl är där. Men du måste själv kicka igång din hjärna nu och själv hitta på det som du ska säga åt honom. För vad ska du säga när du sagt det där första hejet åt honom, och vad ska du säga efter det, och efter det och efter det och efter det? Vi vill inte låta hårda nu, men vi kan inte ge dig ett helt manuskript för vad du ska säga under hela ert förhållande. Du måste komma igång själv! Om du inte klarar det, hur ska du alltså kunna klara av ett helt förhållande? Blyghet och nervositet och rädsla är mänsklighetens sätt att tvinga sig själv framåt i livet, man måste övervinna de här delarna av sig själv och känslorna inom sig för att något alls ska hända, för att utvecklas och växa som person. Du måste våga satsa för att kunna få något!

Vi förstår att du helst skulle vilja att vi radade upp en massa repliker åt dig här nu som du skulle kunna säga åt honom. Men vet du vad, vi kommer inte att kunna hitta på en endaste grej som du vågar prova om vi så skulle stå på huvudet. För du har låst dig och skulle säkert helst vilja att VI talade med honom istället för dig. Åtminstone höll dig i handen. Men Kärlek hör till de grejer som man inte kan göra åt någon annan, du kan inte ens ha en kompis att gå fram och prata med honom. För så funkar inte vuxenvärlden. Där måste man göra allt alldeles själv, hur nervös och blyg och livrädd för att bli nobbad man än är. Förlåt nu att vi puschar dig så här, men vi har en känsla av att annars kommer inget att hända. Om vi inte är lite hårda nu, så kommer du aldrig att gå fram och prata med honom och då kommer du inte att ha den blekaste chans att bli lyckligt kär tillsammans med just honom.

Vi håller tummarna och tänker på dig!
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag gillade en kille och jag trodde han var ett år äldre en mig. Tydligen e han lika gammal och av därför tycker jag int om honom mera. Det eju bara 1 år å han e forrfarande äldre en mig så jag vet in...
Läs mera

Hejsan, är en tjej på 22 år och tror jag har börja fallit för en kille 17år
Läs mera

jag e ilag me en pojk, men ja veit int om ja älskar han. ja trodd att ja gjo he, he va ja som gjo first move, men ja veit int nameir.
Läs mera

Hej! Här kan det komma många frågor. Jag är på g med en kille. Vi har haft sex redan och jag blev av med oskulden, jag kan ännu fundera om vi gjorde det för tidigt? Han var dock försiktig med mig och ...
Läs mera