Gillar han mig eller va?

Hej 97:an!

Vännen, det är lugnt, du behöver verkligen inte göra något nu! Jo, det blir lätt så - ja nästan alltid - i sådana här situationer att man febrilt föreställer sig alla tänkbara scenarion och funderar sig alldeles virrig på vad han vill och vad han kan tänkas mena. Och det är naturligt. Men det betyder inte att du måste göra något, veta något, känna något eller bestämma dig för något över huvud taget. Han har inte ställt några krav på dig, du är inte skyldig honom något, och du är fullkomligt fri att leva i sekunden och ta den som den kommer. Inte så lätt, jag vet, men jag vill att du här ska se svart på vitt att du verkligen inte måste något alls med honom!

Enligt det du beskriver så verkar han nog intresserad av dig. Det är dock omöjligt att veta om han är en liten smula intresserad, kanske bara som person och inte alls som kommande fru, eller om han är upp-över-öronen-stört-förälskad-gånger-tusen i dig. Se, det knepiga med kärlek är just det, att det är så svårt att se på någons utsida och handlingar vad den människan känner. För aldrig någonsin försöker man dölja så mycket och spela så många spel som när man är intresserad/förälskad/kär. Man är så ömtålig då, så osäker och nervös och rädd för att inte duga, att till och med den modigaste och mest sociala kan få tunghäfta, hjärtklappning, handsvett och totalt hjärnsläpp när föremålet för intresset är i närheten.

Men han visar i alla fall vissa klassiska tecken, som att söka sig till din närhet, röra vid dig när chansen kom, visa att han ser dig och uppskattar bekantskapen genom att gilla på sociala medier... Jag skulle tolka det som ett mycket försiktigt kontaktsökande. Men han kan ju lika gärna bara försöka bli bekant med dig, kompis med dig. Så man borde kanske inte vara så snabb att tro det värsta/bästa, typ störtförälskelse och ett tvingande behov av att bli ihop? Fundera, om du kan, istället utifrån honom som människa. Verkar han intressant att lära känna som person? Inte som pojkvän, utan som individ? Känns han mindre "farlig" då? Kanske du till och med skulle kunna ge honom en chans att få lära känna dig då? För jo, killar och tjejer kan ju vara bara vänner, eller hur?

Skulle det visa sig att hans intresse ÄR romantiskt eller sexuellt eller båda, så betyder det ändå inte att du är skyldig honom något. Du måste inte bli kär i honom fastän han skulle vara kär i dig. Du måste inte kyssa honom fastän han skulle försöka kyssa dig osv osv osv. Han har ingen rätt till dig och du är alltid i kontroll över vad du vill, känner och väljer att göra. Skulle du vilja besvara hans eventuella närmanden, så sker det ändå på dina villkor. Man får trycka på pausknappen, man får trycka på stop, man får säga att nu tar vi det i slowmotion tills det känns bekvämt igen. Och man får ändra sig om det plötsligt inte alls känns bra, närsomhelst. Du lovar inget bara för att du tex gillar hans bild på insta, chattar, pratar med honom, till och med börjar dejta honom.

Och minns att någon gång ska vara den första med ALLT här i livet. Alla är vi nybörjare i början och det är absolut inget att skämmas för. Dessutom ska jag berätta en hemlighet: man tror lätt att de som har erfarenhet automatiskt ska ha kunskap, tex att en som haft flickvän och kyssts förr automatiskt skulle vara bra på att kyssas. Det är inte så. För varje ny människa du träffar måste du lära dig att kyssas igen - med den människan. Alla munnar är olika, alla föredrar lite olika tekniker, alla situationer skapar nya typer av kyssar... Och samma princip går att applicera på allt när det gäller kärlek; inget förhållande är det andra likt osv.

Så du får vara precis så som du är, du behöver inte ha några förhandskunskaper för kärlek och du behöver inte låtsas vara något annat än du är. Också för att det nog visar sig med tiden. Får en relation utvecklas precis som den vill, utan en massa förväntningar eller förutfattade meningar, så kickar ofta våra instinkter i och plötsligt KAN vi kyssas, flirta, tala allvar, vadsomhelst. Och då har vi också bättre förutsättning att kunna fånga chanser i flykten, säga de rätta sakerna för det ögonblicket och på det hela taget vara oss själva. Så fundera inte så mycket på hurudan du borde vara OM det blir något mellan er, utan lita på att ditt inre jag kommer att leda dig. Minns också att det absolut inte är något fel med att vara nervös, pirrig, osäker eller upphetsad, det hör till och är fullkomligt normalt för tillståndet, så bli inte avskräckt av det och inbilla dig inte att det är något fel på dig. Kärek, vänskap och mänskliga relationer får vara precis hur de vill vara <3

För mera "råd" om tex vad som kan uppfattas som flirt, läs våra sidor om förälskelse.

Håller tummarna att det här blir en riktigt fantastisk sommar för dig ;) Skriv jättegärna in igen sedan någon gång och berätta hur det gick, visst?

Hälsar ungdomsinformatören Liselott