Hjälp

Hej lelof!

Först, ursäkta att du fått vänta lite, här är fullkomligt rusning just nu. Men den som väntar på något gott ;) Så har inte din situation förändrats jättemycket nu, typ att ni gjort slut eller du blivit mer kär igen, så kommer här lite stöd.

Se, det är faktiskt så att de flesta par går igenom ett slags "kris" en bit in i förhållandet, typ allt från 2 veckor till 2 år, men vanligast kanske mellan 2 och 6 månader in i förhållandet. Det är då när NYförälskelsen svalnar av. Ibörjan är man ju ofta upp över öronen förälskad och allt är rosa moln, men så småningom så kryper vardagen in och man vänjer sig vid varandra, börjar känna varandra ordentligt och är liksom inte längre så berusande förälskad. I det här skedet brukar det visa sig om det bara var mera tillfällig förälskelse eller attraktion och inget djupare bakom, eller om det här kan utvecklas och växa till stadig, trygg och djup kärlek. Vissa par hade inte mer än förälskelsen att bygga på, andra igen blir lugna och trygga och liksom vardagslyckliga tillsammans. Vissa par går igenom den här krisen så det dundrar ända till grannbyn, andra glider nästan omärkbart igenom den och ut på parförhållande-sidan.

I den här krisen är det som om de rosafärgade glösögonen skulle åka av och man ser partnern för den hen verkligen är. Då kan man börja störa sig på personlighetsdrag man liksom inte lade märke till förr, kanske irritera sig på egenheter hen har eller börja småbråka om allt möjligt. Väger de här irritationerna tyngre än det som finns kvar av kärlekskänslorna, så överlever inte förhållandet. Det är nu man verkligen ser om man fungerar ihop eller inte. Det betyder inte att om det är meningen att ni ska vara tillsammans, så bråkar ni inte, utan varje förhållande innebär nog jobb och ansträngingar - det perfekta förhållandet existerar inte. Men så mycket känslor behöver man såklart nog ha så att man är villig att jobba på förhållandet, för att det ska kunna hålla i längden.

Det är många som inte känner till den här krisen, som tror att förhållandet är dödsdömt när förälskelsekänslorna svalnar. Men det är alltså nu det visar sig om det fanns kärlek där under. Vårt råd blir därför att inte ge upp för snabbt. Vänta och se lite vartåt dina känslor utvecklar sig, vad du tänker mer och mer på - och på vad din flickvän verkar tycka om er framtid.

Sedan finns det också en hel del klassiska "förhållande-fällor" som man lätt faller i. En av dem är att man under förälskelse-stadiet mer eller mindre ger upp sina egna liv och gör allt för att få vara tillsammans varje vaken minut. Visst är det förståeligt när man är riktigt nykär, men sedan kan det här att vara tillsammans hela tiden bli något negativt. Vad ska man exempelvis prata om och berätta om sina egna liv för varandra om man inte hinner HA ett eget liv mellan träffarna? Ingen mår bra av att ge upp sitt liv för det gemensamma livet, man måste fortsättningsvis vara en hel människa i sig själv, inte bara den ena halvan av en helhet. Och så mår man faktiskt bra av att sakna varandra emellanåt också.

Mera av den här typen av fällor har vi berättat om på våra infosidor om Parförhållandet. Du kan också kika lite på Göra slut-paketet, även om du kanske inte gör slut, eftersom där finns en massa beskrivningar på fällor som kan leda till att det tar slut. De här fällorna kan ni kanske undvika, om ni vill.

Hoppas det ordnar sig till det bästa!

Hälsar ungdomsinformatören Liselott