Hur får jag mina föräldar att acceptara att jag har en pojkvän?

Hej!

Vår expert Nadja har fått din fråga, svar är nog på kommande.

Jag tog bort lite detaljer som kunde göra att någon känner igen dig - vi försöker alltid garantera att ni förblir anonyma här så att ni faktiskt seriöst ska våga fråga om det ni har på hjärtat.

Hälsar ungdomsinformatören Liselott


Hej!




Du har tagit upp ett problem som är vanligt för många homosexuella. I vårt samhälle är den sociala pressen på att vara ”en riktig man” väldigt stor, och lever man i små samhällen är pressen på att vara som alla andra ofta ännu större. En del föräldrar kan uppleva negativitet gentemot sitt barns homosexualitet t.ex. för att de kan uppleva att det är ett misslyckande i uppfostran att sonen ”inte är som alla andra”. En del skräms av tanken på att det kanske kommer att börja pratas om familjen på byn, en del är rädda för att vänner och bekanta ska sluta höra av sig. Andra kan vara rädda för att de aldrig skall få barnbarn. Det allra vanligaste argumentet från föräldrar brukar vara att de tror att homosexualitet är en fas som går över då den unga har fått testa på att vara gay en stund. En del kan även tycka att det strider mot religiös tro, att det är syndigt. För det mesta handlar föräldrars negativa inställning om okunskap och rädsla. De kanske inte känner någon annan som har ett homosexuellt barn. De kanske inte ens någonsin fått ordentlig information om vad det är, utan bara hört negativa kommentarer som de format sin egen uppfattning utifrån, istället för att ta reda på fakta. Många har aldrig fått en uppfattning om att homosexualitet är naturligt och vanligt. På den tiden som de var unga pratade man inte om detta vare sig i samhället eller i skolorna som vi gör nu.




Det kan vara att någon av dessa förklaringar passar in på dina föräldrar, eller så har de någon annan orsak till sitt beteende. Många försöker att få ”problemet” att försvinna genom att visa negativitet och tystar ner ämnet då det kommer på tal, det är en försvarsmekanism mot att inte behöva ta in sådan information som man inte är beredd på att behandla just då. En del behöver bara lite tid att vänja sig vid tanken och kan efter lite funderande tycka att det är okej eller till och med roligt att ha en son som är gay, kanske de innerst inne vetat om det länge, men inte vågat fundera över det.




Det skulle vara bra om du utvärderade din situation. Försök fundera på hur pass mycket du tror att dina föräldrar är emot att du är homosexuell och med vilken orsak. Det händer sällan, men en del föräldrar är så negativt inställda att de är beredda att säga upp relationen med sitt barn på grund av detta, och då kan det vara klokast att försöka hålla ut och inte diskutera saken allvarligare ännu på en tid, tills du klarar dig själv. Alternativt fundera om det alls är värt att diskutera med tanke på följderna. Många föräldrar är ändå beredda att lyssna på sina barn och vill att de mår bra. Då kunde det löna sig att försöka förklara för dem om dina känslor och att du önskar deras stöd och att du menar allvar med din pojkvän och vill att de accepterar honom. Välj en bra tidpunkt och ha tålamod, det kan ta månader innan de känner sig bekväma att ta upp saken igen. Lite diskussion i taget brukar vara passligt, hellre än att bombardera dem med allt på en gång och kräva deras synpunkter direkt. Eller så kan du bara slinka in vardagliga berättelser om dig och din pojkvän för dem så kanske de mjuknar efter ett tag. Kanske kunde du även inkludera din pojkvän på andra sätt, ta honom med hem på middag med familjen eller ha honom hemma på TV kväll i vardagsrummet. Inkludera honom i vardagliga situationer helt enkelt, om det bara är möjligt och han och du tycker att det känns bra. Om du inte vågar prata med dem direkt kanske ett brev eller en egengjord videosnutt kunde fungera, om det är riktigt kämpigt finns det kanske någon av lärarna/skolhälsovårdaren/någon annan vuxen som kunde diskutera tillsammans med dig och familjen.




Det är även viktigt att komma ihåg att detta kan vara riktigt jobbit även för dem, precis som för dig. Det kunde eventuellt hjälpa med att ge dem ordentlig information om homosexualitet t.ex. i form av broschyrer eller visa dem en hemsida i ämnet. Du kunde även ha kontaktuppgifter till stödföreningar för föräldrar till hands ifall de skulle vilja prata med någon i samma situation. Hur det än går med stödet från dem, ska du veta att du är bra som du är! Var stolt över dig själv och din pojkvän, håll fast vid de människor som får dig att må bra och som respekterar dig. Det är de som vågar möta olikheter som garanterat får ut mest av sitt liv och möter de intressantaste människorna på vägen!




Lycka till! Hör av dig igen om du behöver!

H hälsovårdare Nadja


Några länkar:




Broschyr i pdf format menat åt föräldrar till homo- och bisexuella barn:

http://www.seta.fi/doc/materiaali/Microsoft_Word_-_Till_foraldrar_med_homo.pdf


Websida för föräldrar som har HBT barn: www.hbt.fi


Regnbågsankan rf är en finlandssvensk förening dit vem som helst kan ta kontakt med sina frågor: www.regnbagsankan.fi