hur kär som helst

Hej!

Tack för berömmet! Hoppas vi kan hjälpa dig lite... För det är ju aldrig lätt det här med kärlek. Skulle det vara lätt så skulle det ju å andra sidan inte vara en så stor och viktig grej och inte skulle man uppleva så starka känslor heller. Vissa saker kanske bara är menade att vara svåra - och sakna bra svar, instruktioner, regler osv. Skulle någon ha hittat på ett enkelt och "tryggt" (där man slapp utsätta sig själv) sätt som man skulle få reda på ifall ens känslor är besvarade, så skulle den personen nog vara miljardär många gånger om...

Nå, klart att vi ändå har lite knep att föreslå. Nu vet vi ju inte hur "nära" ni redan står varandra, tex om ni är i samma skola och redan pratar med varandra eller om du är kär helt på avstånd och hemligt. Men oavsett, så kommer du inte att slippa vidare om du inte pratar med henne. För du kan ju inte sitta fastklistrad på din rumpa och vänta på att HON ska våga göra något före. Det är alltid bäst att prata irl, även om det kan kännas skönt att börja kontakten via chatt eller sms eller gilla på instagram och liknande. Men om man nu plötsligt tex skickar vänförfrågan på fb utan att ha haft någon som helst kontakt först, så kan det verka lite konstigt, till och med genast väcka misstankar. "Är han intresserad av mig, eftersom han vill adda mig på fb?" Men å andra sidan kan det ibland också ha fördelar. För se, börjar en person misstänka att någon är intresserad av henne, så är sannolikheten så mycket större att hon faktiskt blir intresserad tillbaka - i alla fall jämfört med en främling. Man bli nyfiken, börjar föreställa sig hur det skulle vara att vara tillsammans med den personen osv, och plötsligt kan man bli riktigt förtjust i någon man inte ens hade tänkt på förr. Det är faktiskt lättare att bli intresserad av och till och med kär i en som man redan vet att man skulle ha en chans på.

Om ni ses tex i skolkorridoren, så är en vanlig dag faktiskt full av möjligheter, fastän det inte känns så. Naturligtvis måste man försöka skapa de här chanserna att tex tala med henne själv, inte bara vänta på att de ska dyka upp - eller att hon på något magiskt vis plötsligt ska upptäcka en där i pojkhopen på bänken i korridoren. Se till att exempelvis gå igenom en dörr samtidigt som henne, håll upp dörren, säg något om vilken gentleman du är med ett stort flin på, eller bara något vardagligt om vädret. Huvudsaken är att du ler, ser henne i ögonen och verkar glad och öppen - huvudsaken är faktiskt INTE vad du säger mera exakt. Koncentrera dig på kroppsspråket istället, alltså se lagom självsäker och charmig ut (kolla hur andra som är sådana beter sig i kroppen), så går pratet mera flytande och du glömmer att vara nervös för det. Jo, man är så gott som alltid nervös när man ska tala med föremålet för ens heta känslor, men försök göra det ändå. Pressa dig förbi nervositeten, gör innan du hinner tänka för mycket - och nästa gång du öppnar munnen åt henne kommer det att gå mycket lättare. Alla de skräckscenarion du föreställer dig i huvudet, typ att hon ska skratta ut dig, är bara i ditt huvud!

Försök istället skapa ett slags relation till henne, tex genom att skapa ett gemensamt skämt om något i närheten eller ge henne ett smeknamn (tex BlåTröjan om det är vad hon har på sig när ni pratar, Frusilort om hon säger att hon har kallt eller Rapunzel om hon har långt hår) eller fråga om något/erbjud dig att visa henne något. Har ni tex pratar om appar på telefonen kan du skicka sms åt henne sedan på kvällen med namnet på appen eller bättre appar än den ni talade om - eller förslag på nya skojiga eller nyttiga appar åt henne. Poängen här är att ni ska ha något mer att tala om, en ursäkt för dig att ta kontakt med henne igen tex via fb eller i skolan nästa dag. Och så kan du fortsätta prata om ditt och datt - att ha en liten luntlapp med förslag på samtalsämnen skadar inte, för då är risken för pinsamma tystnader mindre. Igen, det spelar inte så stor roll om vad, men du märker nog rätt snart om hon vill tala mera med dig, är glad att höra av dig osv. Likadant om ni "springer på varandra" i korridoren (minns det där om att skapa möjligheterna själv), ute på byn, på en fest eller liknande. Igen, skapa möjligheterna!

Vartefter så märker du nog alltså ifall ditt sällskap är välkommet eller inte, och först efter det kan du börja överväga hur och om du ska fråga om ni kan bli tillsammans. Du behöver inte alls göra det pang-på, som när man frågade chans i lågstadiet. Du kan känna av läget före, söka tecken i tex hennes kroppsspråk på att hon är positivt inställd till dig osv och långsamt närma dig. Rätt som det är så händer saker av sig själv och sedan, när ni kommit så långt som att bli ihop, så känns frågan inte alls så svår längre.

Lycka till!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna