hur skall jag kunna glömma honom?

Hej!

Jodå, vännen, vi förstår hur jobbigt det kan vara att inte komma över någon fastän hur man än försöker. Så vi ska försöka ge dig de råd och tankar vi samlat på oss om just det här under våra (och våra vänners) liv. För visst i världen förstår vi att "det går nog över med tiden2 inte tröstar speciellt mycket, hur sant det än skulle vara. För jobbiga känslor vill man ju slippa direkt.

På din fråga så låter det som att du INTE vill ha kontakt med honom, inte vill eller våga ta chansen/risken att det verkligen skulle kunna bli något mellan er. Är du säker på det? Ibland är det nämligen så att man liksom "låser in sig" i sin egen blyghet och rädsla. Ju längre tiden går desto mer omöjligt känns det att faktiskt ta kontakt med killen man gillar. Man blir liksom van att beundra och sukta på avstånd och att få drömma ifred om hur ljuvlig han är - utan att ha en aning om hurudan han är på riktigt. Det är lite som att vara kär i en popidol eller filmstjärna tusentals mil bort, det kan kännas skönt att vara kär men samtidigt tryggt att veta att det aldrig kommer att bli något på riktigt med den killen.

Jo, det är ALLTID skrämmande att gå fram och prata med den man gillar, men utan det så är sannolikheten lika med noll att det verkligen ska bli något mellan er. Kärlek handlar om att våga, våga ta chanser och våga utsätta sig för risken att det ska bli crash and burn. Att åtminstone våga en endaste gång kan också vara betydelsefullt för om man kan komma över en människa eller inte. Har man inte vågat pröva ta kontakt, så VET man ju faktiskt inte hur det skulle kunna gå, och då lämnar allt lätt hängande i luften. Vågar man och det går bra, så är det kanske början på en lång, intensiv känslostorm med en massa stora och häftiga upplevelser i. Vågar man och det sk*ter sig, så vet man att man inte hade en chans och då kan man så mycket lättare gå vidare.

Nå, om du ändå beslutat dig för att gå vidare och glömma honom, så har vi några råd i bakfickan som du kan pröva. För det första: varför började du gilla honom? Om det var enbart för utseendet, så vet du ju inget om honom som människa. Det är, tycker vi, som att bli kär i ett foto: det är din egen dröm och din egen fantasi som skapat killen i fotot och då är det din drömbild du är kär i. Då är du faktiskt inte kär i den verkliga killen utan mera kär i kärleken. Då är det inte HONOM du har svårt att glömma, för han är bara ett foto som du håller hårt i. jo, det kan kännas konstigt att slänga foto i skräpkorgen också, för vad ska du då hålla fast i, vad ska du då tänka på och drömma om. Man kan känna sig lite vilsen när man plötsligt har en massa överlopps tid, energi och känslor. Alla tonårstjejer vill nog väldigt gärna vara förälskade och skulle också vilja hitta drömprinsen och leva så där romantiskt som i alla kärleksfilmer, kärlekssånger osv. Har man inte ett ansikte att tänka på när man hör tex en kärlekslåt, så kanske man lätt känner sig vilsen.

Men medan du ännu gillar just den här killen, så är du på sätt och vis "upptagen". Du kan inte bli kär i någon annan, så du är trygg och skyddad mot en massa andra kärleksmöjligheter i livet. Då kan du inte bli kär i någon annan - som det kanske skulle bli något verkligt med och allt det där verkliga kan kännas skrämmande. Dessutom utstrålar du säkert att ditt hjärta är upptaget, vilket gör att killar som kanske skulle kunna bli intresserade av dig inte blir det, för du verkar ju redan upptagen. Jo, det är sant, men det här händer på ett så omedvetet plan att det är svårt att inse att man faktiskt ser det hos folk - men det syns ändå på kroppsspråket och på "näsaställningen" som man brukar säga i Österbotten.

Att glömma någon kräver oftast också en ansträngning. Man ska VILJA glömma. Det går inte att glömma någon om man innerst inne inte vill glömma. Låter man tankarna på den här människan härja fritt i ens egen skalle, så är det så klart så mycket svårare att sluta tänka på honom. Lite som en vana eller ett svagt beroende. Men om man varje gång man märker att man tänker på honom strängt säger till sig själv att sluta och istället medvetet börjar tänka på något helt annat, så märker man snart att tankarna på honom kommer mer och mer sällan. Det går inte på en gång utan det kräver tjat på en själv. Som hjärntvätt. Försök under en vecka, så ska du se att du inte ens kommer ihåg att du frågade oss hur du ska glömma honom!

Försök också fylla ditt liv med saker, allt från att spela TV-spel till äventyr med kompisarna, så att du bokstavligen inte hinner tänka på honom - och har så mycket annat kul att tänka på istället för honom. Ett tag kan du också undvika att gå till sådana ställen där du vet att han är, försök att helt enkelt blunda för honom! Och minns att det inte är den verkliga killen som är problemet, problemet sitter mellan dina öron!

Lycka till, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna