Ja, här är man osäker.

Hej Felicia!

Ååå vännen! Jaaaa, vi vet precis hur det känns! När alla motsägelsefulla tankar snurrar runt i skallen på en. Vill han si eller så, känner jag bu eller bä, tänk om si, tänk om så... tills man blir alldeles förvirrad och osäker och nästan liksom låser sig stel av rädsla. Eller tex skriker till när man plötsligt blir kysst! Som en blixt från klar himmel - för att man sedan ändå inte rintkigt hade förberett sig på möjligheten att han faktiskt skulle kyssa en. På riktigt. Vi har alla varit där. För alla har vi ändå varit nybörjare och ovana och oerfarna och inte haft erfarenhet och kunskap. I verkligheten är det inte som de romantiska komedierna och att skrika till är nog fullt normalt när man är oförberedd. Till och med fastän man skulle ha en massa erfarenhet och blivit kysst tusen gånger förr. Vi lovar. En av oss fnittrade exempelvis till på ett ytterst fånigt sätt första gången den blivande mannen i hennes liv kysste henne. Så visst skulle vi kunna försöka trösta med att det blir bättre med tiden. Till största delen blir det nog det. Men sedan när det verkligen gäller, när det är stort och betydelsefullt, så känner man sig nästan alltid oförberedd (om det nu inte är man själv som tar initiativet och har kontrollen över situationen).

Tyvärr kommer inte heller det där jag-är-rädd-för-vad-som-kan-hända att försvinna med tiden. För man kommer aldrig att få några garantier för hur det kommer att gå, ingen facit, ingen genväg till att få reda på vad han känner. Man kommer aldrig att få veta vad som kommer att hända - ja om man nu inte tar chansen och satsar, då får man ju se vartåt det bär av. Fegar man ur så är svaret solklart: ingenstans. Ja, eventuellt till ånger och What if-känslor såklart. Och som vi brukar tjata om här: även om förhållandet tar slut, så var det inte bortkastad tid. Kärlek är aldrig bortkastad, så därför ska man nog undersöka alla tänkbara möjligheter till den. Ta vara på alla chanser. För av varje upplevelse lär man sig mera om livet och kärleken, och fastän man fnittrar till när Drömkillen sedan kysser en den där vackra dagen, så vet man åtminstone hur man ska ha ett förhållande med honom och hur man älskar någon. Välj inte bort kärlek bara för att den kanske inte blir strålande.

Och var inte rädd för att han kommer att dissa dig. Tänk det så här: två år spelar tydligen ingen roll för honom eftersom han redan verkar ha valt dig! Alla de andra tjejerna spelar tydligen inte lika stor roll för honom som du gör - för det är dig han kysste. DIG. Inte de andra. Och hallå, den normalt trevliga, sociala och charmiga 18-åriga kille som inte har åtminstone någon tjejkompis existerar inte idag. Se det däremot som ett plus: han vet hur man umgås med tjejer! Vänd det till positivt, se möjligheterna! Så tänk också tex så här: vad tur att en av er har lite mera erfarenheter av parförhållande, kyssar och sex :)

Var inte så rädd, vännen! Han tycker om dig, så strunta i alla misstankar, tvivel och osäkerhet. Ta chancen! LEV!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna