Kär igen.. tror ja?

Hej!

Hmmm… Det här med ex är alltid lika knepigt. Vi gör ett försök att gräva i våra erfarenhets-ryggsäckar och ge lite synvinklar – men varje förhållande är ju unikt, så vi ska inte dra alla över en kam och några Stora Sanningar är det som sagt inte sagt att vi kan komma med.

Vad känner han och vad känner du? För ni har ju känt något för varandra förut och de känslorna ni hade för varandra, er gemensamma historia, förhållandet ni hade, allt det kan komma och rådda till det ni känner just nu. Det kan vara väldigt svårt att veta ifall man bara ”minns” de känslor man hade då eller om det är ”nya” känslor. Är man verkligen kär eller söker man sig till det man en gång hade för att man vet vad man hade då, man känner honom, man vet hur det funkade och vad man kände. Det är allmänt känt att det är lättare att bli kär i någon man redan varit kär i. Men för den skull behöver ju känslorna inte vara mindre äkta, man kan vara precis lika kär en andra och en tredje gång i samma person. Det fanns ju en gång en god orsak till att just ni två blev ihop och den orsaken kanske inte alls har försvunnit. Risken finns ju dock såklart att det som en gång gjorde att det blev slut mellan er blandar sig i igen, speciellt om eventuella negativa känslor från det dröjer sig kvar, så kan det ju förstöra förhållandet.

På ett underligt sätt är det nog lättare att bli kär i en person för första gången än att bli ”åter-kär”, tror vi. Man liksom börjar från noll och kan lättare känna att man är kär. Men har man redan en historia tillsammans så ska man nog vara noga med att känna efter VAD det är man förälskat sig i hos honom. Är det HAN som person eller är det livet runtikring honom (allt från hans kompisgäng till de mysiga filmkvällarna du och han hade tillsammans) du gillar – saknar? Därom tvista de lärda om det är riktig kärlek om man skulle vilja vara med någon för att det känns tryggt och bekant och mysigt – istället för himlastormande nyförälskelse. Det måste nog var och en ta ställning till, men vi vill bara påminna om att många bra förhållanden började med vänskap och just trygghet, trivsel och gemensam historia. Och så måste man såklart gå igenom och reda ut det som gjorde att det tog slut. Var det någon egenskap eller handling som kommer att sätta krokben för ert förhållande igen och igen. Antingen för att den ena av er fortsätter att dra upp det eller för att det är en egenskap som tex inte växer bort med åren? Vissa problem går inte att lösa, medan andra problem kan vara försvunna next time around. Ytterligare en sak man måste vara säker på är att man inte bara känner sig ensam, kåt, kärlekskrank eller uttråkad och av någon sådan fånig anledning väljer att strula med exet. Eller att situationen bara råkade lämpa sig för strulet – som att det påstås vara lättare att strula med en kompis eller ett ex än en helt ny människa. Speciellt tjejer har en besvärlig tendens att känna sig lite slampiga om de inte är åtminstone liiiite kär i sina knullkompisar, fylleknull, flings&flirts osv – så känn noga efter inom dig att det inte är så.

Det där med att ni strular bara när ni är i fyllan ÄR såklart också lite knepigt. För då är det svårare att veta vad man EGENTLIGEN känner innerst inne. När man är full så säger den sociala överenskommelsen att man har tillåtelse att vara lite mindre blyg, våga lite mer och vara lite mer ”på e” (det är ju inte alkoholen i sig som gör det, heller). I värsta fall känner man då saker som man inte kan skriva under på en vanlig tisdagsförmiddag. Det är tyvärr lätt att vara allmänt kåt i fyllan och då göra saker med folk som man annars inte skulle ha gjort – och en före detta är lättare att göra det med än främlingar eller potentiella nya partners. Och tvärt om så kan man tycka saker innerst inne, men skulle aldrig våga säga det högt eller visa det en vanlig tisdagsförmiddag (tex för rädd då för att bli avvisad) utan använder fyllan som ursäkt – eller inbillar sig att man vågar visa det bara när man inte har full självkontroll, vilket man ju inte har när man är full. Så saker man gör i fyllan kan både vara falskare än normalt och ärligare än normalt, det är nog bara han som kan veta det.

Så vårt förslag är att du frågar om ni kan träffas en helt vanlig kväll på tumanhand. Inte som en date, direkt, bara fråga om han tex kommer ut och gå, sitta på en brygga en stund - eller något annat där ni har något att titta på eller att göra men ändå har en chans att prata ostört och gärna hela natten. Du kan helt enkelt börja med att säga som det är, att du inte riktigt vet hur du ska beskriva dina känslor för dig själv efter allt ert strulande och att du behöver få hänga med honom för att se ifall du blir något klokare. Rätt som det är ger det ena det andra under samtalets gång och så får du reda på vad det är du känner och vad det är han känner och om ni tror att ni kan bygga på det. Lycka till,

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna