krossad

Hej simmaritårar!

Oj vännen, hoppas att tårfloden avtagit lite nu. Det var säkert en jättestor chock för dig att få reda på att din pojkvän varit otrogen mot dig med din kusin. Är det verkligen så? Har han erkänt att han hånglat med henne - eller har hon erkänt det för den delen? Så att det nu alldeles säkert är sant, inte något rykte som blivit höna av en fjäder eller något elakt skämt? Har du pratat med honom? Du kan behöva höra det från honom för att verkligen kunna acceptera att det hänt.

Jag förstår absolut att du är upprörd, känner dig dubbelt sviken och nu har panik inför saker ni planerat göra tillsammans. Och vet du, det är en helt normal reaktion på ett chockbesked, att man fokuserar på praktiska saker, planer eller små detaljer. Kanske för att det kan vara svårt att greppa hela alltihopa på en gång, inse vidden av det hela direkt. Och framförallt ta beslut om hur man ska gå vidare. Att småsaker och planer plötsligt känns livsviktiga och väldigt avgörande fungerar kanske just som en skyddsmekanism, så att man bara tar in lite i taget och inte "går sönder".

Men småsakerna kanske är viktiga i många fall också, tex när man verkligen måste ta snabba beslut om saker man planerat göra tillsammans. Just De gamlas dans är kanske dessutom ett extra speciellt tillfälle, eftersom det där troligen skulle komma ut till allmän kännedom vad han gjort när folk ser att ni inte dansar med varandra. Då är det helt förståerligt att du freakar ur för det, för vad du kommer att göra då känns kanske avgörande för er eventuella fortsatta framtid? Nå, du behöver inte ta beslut om vem du ska vara par med på dansen just precis nu. Det kan vänta någon dag till - och kanske är det bara bra att du hinner lugna dig lite och tänka lite innan du besluter något?

Likaså är det med sportlovsresan. Du måste inte besluta något exakt just nu. Det kan vänta några dagar. Och det är inte totalt hopplöst heller, det handlar ju egentligen ändå mest om pengar. Kanske han/hans familj kan ersätta dina kostnader ifall du väljer att inte resa, med tanke på att det här med otroheten inte var något du valde, inte något du kan rå för.

Ta dig tid nu att fundera och känna och prata om saken, både med andra och med honom. Vad man känner precis när chocken är som intensivast behöver inte nödvändigtvis vara det du känner om tre dagar eller en vecka. Jag kan inte säga vad du ska känna eller vad du ska göra, det är sådant bara du vet och bara du kan besluta om. Men av livserfarenhet och inpluggad kunskap vet jag att snabba beslut sällan är de man skulle göra när man hunnit lugna ner sig och smälta det som hänt lite.

Vad som riktigt hänt och framförallt varför, det kanske klarnar med tiden. Det du behöver hålla i minnet är dock din egen definition av otrohet. Du menar, enligt din text, att det är otrohet att hångla med någon annan - och då ska du respektera den uppfattningen. Vad han eller din kusin än försöker förklara det med, så går din personliga gräns FÖRE hångel, vilket betyder att du har all rätt i världen att känna dig sviken och sårad av dem båda. Det kan ingen ta ifrån dig. Att han valt att hångla med din kusin, det är ett val han redan gjort, och det får han stå för. Om du sedan kan godta hans ursäkt ifall han ber om förlåtelse, det är sedan ditt val. Om du vill försöka fortsätta tillsammans eller göra slut, det är sedan ditt val. Det finns de som "överlevt" och förlåtit otrohet och levt lyckligt vidare, det finns de som aldrig kunnat förlåta och därför har förhållandet tagit slut, och det finns alla versioner där emellan. Vad du vill göra kan bara du veta - och det beslutet kan kanske också få vänta någon dag? Du har rätt till betänketid och vila.

Jag håller tummar och tår att det här ska gå vidare så smärtfritt som möjligt mellan er. Tala med folk: vänner, dina föräldrar osv osv, för just nu behöver du både andras stöd, andras kärlek och andras kalla huvuden och objektiva råd. Stoooooor kraaaaaam

/Liselott