Vill först och främst bara tacka för en superbra sida och för era superbra svar! :)
Den här sidan hjälper verkligen en!
Men nu till mitt problem...Det är så här att jag och min kille varit tillsammans i lite mer än 2 år, allt har varit bra överlag, en liten sak i början var bara att han var så otroligt dålig på att berätta saker, inte att han ljög utan bara inte berättade något. Så man fick liksom fråga ut honom om man ville vad han hade gjort den dagen och så vidare. Jag sa att jag tyckte det var tråkigt för jag var helt tvärtom jag berättade sådana saker som ingen egentligen bryr sig om. Han förstod mig och sa att han skulle försöka berätta saker mer för mig. Tiden gick och det blev väl knappt bättre, fick reda på saker via hans föräldrar istället för från honom, att han tex varit ute och behövt blivit hämtad från sina föräldrar för han varit så full...flera dagar gick det innan jag fick reda på det här...och då från hans föräldrar?
För ett år sedan flyttade vi ihop och sen dess har jag känt att han börjat småljuga om saker, om saker som inte betyder något liksom, tex så lovade han att åka hem och gå ut med vår hund på lunchen för annars så skulle hunden blivit själv i för många timmar och jag sa att jag kunde stanna hemma längre på morgonen om han inte ville åka hem på lunchen (Jag skulle åka till en annan stad över helgen för att umgås med kompisar)men nej han sa att han lovade att göra det. Senare fick jag veta att han inte alls hade varit hemma och gått ut med hunden, varför ljuga om en sådan sak???
Såna saker är det han ljuger om och jag förstår inte varför...sen lovar han massor med saker men håller det nästan aldrig, också såna här småsaker som att han lovade att ha städat köket tills jag kommit hem och sen kommer jag hem och så är det inte städat, då är det väl bara att strunta i att LOVA saker?? Ja som ni märker...massa smålögner, och vissa gånger känner jag bara på mig att han ljuger om något men han "vågar" inte erkänna och sen rinner det ut i sanden..
Idag kom det upp en grej som jag blev lite fundersam över dock, jag skulle låna hans dator snabbt för att kolla när bussen gick (och hans dator använder jag ofta, aldrig snoka eller så, för jag har alltid kunnat lita på honom)så var hans facebooksida uppe med ett evenemang som han berättat om att han skulle på, jag hade bara av nyfikenhet frågat om han skulle ut samma kväll med de kompisarna han skulle till, han svarade att nej det skulle dom inte utan bara vara hemma hos kompisen, bara det i evenemanget som jag läste stod det klart och tydligt att de skulle ut...varför ljuger han om detta? Detta ska jag såklart fråga om när han kommer hem, det brukar inte vara några problem blir inte bråk eller så utan jag frågar bara. Men det var inte just det som var grejen utan grejen är varför han ljuger om småsaker, jag börjar känna att jag inte riktigt litar på honom till 100 procent längre...vad gällande hunden frågar jag alltid 10 gånger om han lovat att gå ut med hunden att "ja men lova att går ut med honom då?" och ja nej det börjar bli lite irriterande att han inte bara säger sanningen, visst han kanske är rädd för konsekvenserna men hur ska jag få honom att förstå att jag mår bättre av att höra sanningen?
Tack på förhand :)
Ungdomsinformatören André svarar
Hej!
Tråkigt om det verkar saknas tillit i ert förhållande. Ett problem är ju att han ljuger om småsaker. Skulle du komma på honom med att ljuga om något större kanske det skulle vara enklare att ställa honom mot väggen. Trots det tycker jag absolut att du kan ställa lite krav på din pojkvän. Reagerar bland annat på att han inte tar hand om ert husdjur på sättet han borde, vilket låter oansvarigt i mina öron, rent av omoget.
Visst, i ett förhållande kanske man inte måste berätta ALLT (men nästan allt). En del männskor måste få lite privat utrymme för att må bra, även om de är i ett förhållande. Dock tycker jag det finns en del gränser, vissa saker ska man helt enkelt berätta oavsett hur sluten man önskar vara. Att du inte alltid vet var han är och vad han gör tycker jag låter fel. Det är klart att du får onda aningar om han är hemlighetsfull om sådant. Jag vet inte hur mycket du har pratat med honom om det här. Men han kan knappast neka till att han verkar hemlighetsfull om du frågar honom. Tycker att du helt allvarligt kan säga åt honom att ert förhållande inte kommer att fungera länge till om han inte skärper dig. Du kan ju fråga dig själv, kan du leva med den här osäkerheten länge till? Då du berättar att du märker att han döljer saker, (undviker att berätta) borde han reagera. Om du också berättar för honom att du blir sårad av det här vore det konstigt om han inte reagerade. Ifall han verkligen tror på ert förhållande tycker åtminstone jag att han han borde bry sig, om du säger att du inte längre litar på honom.
På frågan varför han gör så här är det bara han som kan svara. Du måste förstås ställa frågan, och han kommer troligen att neka och säga att han nog delger dig allt. Be honom då vända på situationen. Fråga om han tyckte att du i samma situation som han skulle göra rätt. Fråga om han tycker det är okej om du skulle säga att du åker över till en kompis, men istället går ni på krogen och kommer hem klockan tio nästa morgon utan att berätta något. Hur okej låter det i hans öron? Att man vill veta var ens partner håller hus har inte att göra med svartsjuka, det har att göra med att man bryr sig.
Han ska också få chansen att förklara sig. Tycker han att du är för efterhängsen och uttrycker en motreaktion med att vara hemlighetsfull? Tycker han du verkar för svartsjuk och därför drar sig för att t.o.m. berätta om småsaker? Ni är trots allt i ett förhållande och ska kunna lösa problem som dessa gemensamt. Men ärligt talat, ett förhållande fungerar inte i all evighet om en person hela tiden döljer sanningen. Det tenderar att resultera i att man glider i sär.
Hoppas på bättring,
Ungdomsinformatören André
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar