Min pojkvän är

Hej,

Det känns säkert väldigt förvirrande och upprörande att höra en sådan sak, och jag förstår om allting känns helt upp och ned just nu.

Det är ju alltid en kris om ett förhållande tar slut, oavsett vad som är orsaken, och trots att man skulle gå isär under "goda förhållanden". Det är alltid en form av förlust som man på olika sätt måste sörja för att ta sig igenom. Ibland kan det vara förhållanden som på olika sätt har varit destruktiva eller dåliga och beslutet att göra slut kan vara helt "rätt" men likväl kan det vara en sorg då förhållandet tar slut.

Att få höra att personen man varit tillsammans med i fem år "plötsligt" inte alls är intresserad av det kön man själv representerar kan garanterat kännas som ett ännu större svek då det kan göra att man känner sig grundlurad av personen som under så lång tid har låtit en förstå att han vill vara tillsammans med en. Det är förstås en befogad känsla och du skall komma ihåg att du har rätt att känna allting du känner just nu. Du har rätt att känna dig sårad, lurad, ledsen, vilseledd och arg.

Jag vet inte hur ert förhållande har sett ut och eftersom jag varken känner honom eller dig så kan jag ju inte uttala mig om vad han eventuellt har tänkt eller känt fram till nu eller hur hans "process" har sett ut, men det jag jag generellt kan säga är att det inte är ovanligt att man försöker upprätthålla heteroförhållanden medan man försöker ta reda på vad man egentligen vill. Vårt samhälle är väldigt heteronormativt och många som inte ännu har "kommit ut" eller accepterat den sidan av sig själva försöker leva i sådana förhållanden som de vet att "hör till". Men även om han skulle ha varit intresserad av killar under hela tiden ni har varit tillsammans så betyder det ju inte att DU är oviktig eller att du skulle ha varit betydelselös. Du var högst antagligen den enda brud som han kunde tänka sig att försöka hålla upp skenet tillsammans med, och den relation ni hade var lika "riktig" trots att han nu har kommit till insikt om vad han vill ha. Din kärlek som du har haft till honom var verklig och det att du har litat på honom är inte ett svaghetstecken från din sida - det är ju det en flickvän skall göra.

Jag hoppas att du ger dig själv tid att känna alla dina känslor, att vara arg och ledsen och att tala med någon om allt det du känner. Jag hoppas också att ni i något skede kan diskutera igenom allting så att du får svar på de frågor du eventuellt har. Det som också är sant i alla situationer är att vi inte kan påverka vad vi känner. Han kan inte påverka sin sexuella läggning eller vem han blir förälskad i - och det kan inte du heller. Så det är inte någons "fel" utan man får försöka ta sig igenom sorgen och försöka trösta sig med tanken på att det är bättre att vara singel än att vara tillsammans med någon som egentligen inte uppskattar en eller kan ge 100%.

Jag önskar dig allt gott. Skriv gärna in igen om det är någonting.

Kram,

Tessi