Mycket att "funttza" på

Hej Funderaren!

Pust, det var många frågor i en, men det är helt okej. Ibland hjälper det till och med bara genom att skriva av sig till någon, man liksom funderar igenom sina känslor då och kan bättre sätta fingret på sina egna problem. Och vi är här just för att ni ska kunna fundera igenom saker med oss och vårt jobb är att ge lite synvinklar, tankar, erfarenheter och råd. Vi kanske inte har några mirakelkurer, allmängiltiga livsregler eller Stora Sanningar att komma med, vi tar det bara som ett par helt vanliga människor till en annan vanlig människa. Men vi har hunnit vara med ett tag och vi känner faktiskt igen oss i mycket av det du skriver. Det är så himla lätt, speciellt i tonåren, att man "råddar in sig" i sina egna känlsor, ja att hela livet blir stökigt och komplicerat. Och då är det bra att få lite hjälp med att reda upp tankarna och känslorna. vi tar frågorna en i gången - men förbered dig på ett låååångt svar ;). alla dina frågor är viktiga och förtjänar en ordentlig genomfundering, ju.

1. Att det blivit lite "ljummet" mellan dig och din pojkvän.

Det kan bero på en massa olika saker och det är ju bara han som kan veta vad som försiggår i hans hjärna och hjärta. Men det vanliga är att det förr eller senare i förhållandet kommer perioder när det inte längre är så himlastormande rosaskimrande förälskat. Den tiden brukar komma allt emmellan ett par månader till ett år in i förhållandet, har vi erfarit. Vardagen kommer förr eller senare emot och nyförälskelsen dör. Den borde då antingen förvandlas till lite stadigare och djupare kärlek... eller så finns det inte tillräckligt att bygga på när förälskelsen går över. Det är ofta det går så, att när man inte längre är ser partnern genom de rosafärgade glasögonen, så är han/hon inte så ljuvlig och underbar längre. Och när man kommit en bit in i förhållandet så måste man börja komma överens om hurudant förhållande man ska ha, vilka regler som ska gälla, vad man förväntar sig av varandra osv och då kanske man inte längre KAN passa ihop och då tar det slut. Många par kommer dock över den här krisen och får ett starkare och stadigare förhållande efter det, har vi sett.

De flesta förhållanden tar ändå slut pga den här krisen, så kanske är det så att hans känslor för dig svalnat och kanske funderar han över att göra slut? Det är rätt vanligt att när killar känner så, så drar de sig undan, blir tysta och ger ingen respons, slutar vara den som ringer... Tro oss, vi har sett många av den här sorten, speciellt österbottningar. Vissa fegisar hoppas på att tjejen ska tröttna och göra slut, andra kanske bara önskar att allt rann ut i sanden. Största delen av dem vet inte ens riktigt medvetet vad de känner och tänker och vill, de känner bara att något är fel och blir obehagliga till mods. Men hans sätt mot dig kan också eventuellt ha att göra med något du gjort eller sagt - eller något du INTE gjort eller sagt men som han skulle önska av dig. Om man inte talar öppet med varandra, så kan små irritationer, missförstånd och annat groll växa sig alldeles för stort. Fundera igenom ifall det kan vara något du sagt eller gjort, tex har du betett dig "fel" när ni varit tillsammans, sagt något nedlåtande åt eller om honom, varit bitchig i något skede... Små saker för dig kan vara stora saker för honom. Men det behöver ju inte heller alls vara så att hans sätt har något med DIG att göra. Han kan ha problem med något helt annat i sitt liv, men är han bekymrad eller arg eller något på något annat, så är det ju ändå svårt att vara glad och lycklig med flickvännen. Rätt som det är så kanske han behöver stöd och tröst av dig, men vet inte om han kan eller vill berätta vad som är på tok med honom.

Oavsett varför han verkar så där avlägsen, så finns det bara en lösning: ni måste prata med varandra! Förhållanden bygger väldigt mycket på kommunikation - allt kan man inte säga med hjälp av blickar och beröring, man måste kunna prata med varandra. Okej att ni båda är blyga, men nu måste ni ändå anstränga er. Om du inte vill föra det F2F, så gör det via telefon, sms, msn, fb-chatt, vadsomhelst. Fråga vad som är på tok och vad han känner. Förhoppningsvis berättar han (kan hända att du måste fiska och tjajta lite för att få igång honom) och förhoppningsvis är det något ni kan reda ut eller lösa. Vi håller tummarna för er!

2. Att du är förtjust i din kompis pojkvän.

Det här kan faktiskt också vara en orsak till att din egen pojkvän beter sig konstigt. Tänk om han kännt av att du är intresserad av den här andra killen, tänk om han är svartsjuk. Kanske inte HAN gillar att du umgås så mycket på tumis med den här andra killen - speciellt som den andra killen faktiskt är upptagen! Är han svartsjuk så är han samtidigt sårad och besviken och det kan också leda till att han blir konstig och drar sig undan dig. Vi kan ju inte veta, men fundera också alltså på hur han och hur folk överlag runt er reagerar på att du hänger så mycket med kompisens pojkvän. Du funderar själv över huruvida du är "otrogen" genom att känna som du gör för den andra killen - kanske andra också tycker det, att du beter dig fel?

Är det så att du själv känner det som att du är otrogen, så ska du ta den känslan på allvar. Vi har alla våra egna samveten och går vi emot dem, så kommer vi att ha dåligt samvete och må dåligt av det. Inget kan bli vackert och fläckfritt om man beter sig fel enligt sig själv, inte fast hur man än skulle övertala sig själv att det nog är okej. Tro oss nu! Men här är det ju inte heller bara dina egna känslor du måste ta hänsyn till. Även om du själv skulle tycka att det är helt okej att tala på tu man hand med den här killen och dylikt, så kan hans flickvän ogilla det skarpt. Hon kan bli svartsjuk, hur "bara kompisar" hennes pojkvän och du än skulle vara. Och vill du behålla henne som vän då, så ska du ta hänsyn till vad HON känner. Det är hon som är ihop med honom nu, inte du. Även om hon skulle göra slut av helt andra orsaker, så är han ändå ett känsligt ämne och risken är att hon gör ditt liv surt ifall hon inte är okej med hur du beter dig. Visst, det är han också som väljer, både om han ska vara ihop med henne och hurudan relation han ska ha till dig. Det är inte enbart du som vill tala på tu man hand, han spelar en lika stor roll. Men man kan inte alltid göra allt man vill, har man flick- eller pojkvän så måste man ta hänsyn enligt hur DE vill också. Gå varligt fram!

Visst kan vi alla ha känslor för fler än en person åt gången, man kan faktiskt vara intresserad av fler på en gång, det hör till människans natur. Vi blir inte blinda och okänsliga för andra fastän vi har en stadig partner, det kan fortsättningsvis "klicka" för människor vi möter. Men i något skede brukar man bli tvingad att välja, för att känslorna för en blir starkare. Eller så måste man svälja och lägga band på vissa känslor, för att föremålet för dem helt enkelt inte är tillgängligt. Men det är sist och slutligen alltid vi själva som väljer vad vi ska känna och tänka. Det kan kännas svårt att styra sina egna känslor, men det går nog. Vi kan inte säga om du får eller inte får gilla din kompis pojkvän, vi kan inte säga att nu borde du göra slut med din kille för att du gillar en annan kille mer, ingenting kan vi beodra dig eller råda dig att göra - det är du själv som ska följa både ditt hjärtas röst men också ditt samvetes röst. Vad VILL du? Och vad KAN du göra?

3. Att du ljuger.

Vi undrar nog om det finns en endaste tonårstjej eller före detta tonårstjej som inte ljugit. Eller åtminstone som inte försöknat sanningen, undanhållit negativa saker, kört med vita lögner eller ursäktat sig eller skrutit. Många kommer att känna igen sig i din fråga och ha dåligt samvete. Ljuger gör man oftast antingen för att slippa undna obehagligheter eller för att framhäva sig själv. Många gånger drar folk till med lögner bara för att verka häftigare eller bättre eller få uppmärksamhet. Men lögner är farliga. För det första brukar de vara svåra att hålla reda på, det är lätt att man glömmer vad det var man hittade på, eftersom man inte har något minne av själva händelsen man hittat på. Det går åt massor av energi att oroa sig att ågon ska få reda på sanningen. "Lies often come back and bite you in the ass", förr eller senare blir man oftast fast och då brukar det svida ordentligt. För det andra brukar den ena lögnen leda till nästa lögn - som ofta brukar vara ännu större och allvarligare - och till slut är man inne i en enda stor OND cirkel. Och då vet man inte - precis som du nu - hur man ska ta sig ur den dåliga vanan. Vissa lögnare blir så skickliga att de faktiskt tror på sig själva och tror att de har varit med om det de hittat på, allt för att undvika obehag och hålla liv i bilden av sina "bättre jag".

Men att sluta ljuga går nog, det gäller att dels bestämma sig för att sluta och dels att inse att man faktiskt kan börja från noll nästa morgon. Du måste inte ljuga en ny lögn nästa gång du öppnar munnen. Det kan ju hända att du känner dig tvungen att förtsätta ljuga på en gammal lögn, tex att någon kommenterar något som du hittat på och för att inte förlora ansiktet så tyckr du att du måste fortsätta med just den lögnen. Om du ska berätta sanningen för just den människan just då måste du bestämma själv. Visst kan sanningen föra med sig obehag, tex ilska, uteslutande eller att de tex inte litar på något du säger för ett tag framåt. Kanske är det "straffet", som om räkningen för den uppmärksamhet och beundran du fick för lögnerna kommer först nu. Kanske är det det mogna och ansvarsfulla att göra, att berätta sanningen. Men du behöver kanske ändå inte göra det som straff för dig själv, inte slå ner på dig själv ännu mer genom att avslöja alla dina fel och svagheter för andra rakt ut. Men visst kommer dina kompisar att bli MER förbannade på dig ifall lögnerna kommer fram på omvägar. Kanske de förlåter dig lättare om du berättar som det är och ber om ursäkt och säger att du inte VILL vara oärlig mot de som du tycker om.

4. Att du planerar din och andras framtid.

På sätt och vis är det att dagdrömma eller roa sig med att fundera ut framtiden ett sätt för oss att hantera alla livets valmöjligheter och förbereda oss på allt som kanske kan hända. Det är ett sätt för oss att klara av den här okända, oförutsägbara världen och ta reda på vad vi vill, vartåt vi strävar. Det är en försvarsmekanism som är ganska viktig för oss människor, har vi lärt oss. I tonåren speciellt så finns det ju dessutom så himla många val man ska göra, och stora och betydelsefulla val (som tex vad man ska välja för utbildning, dvs vad man ska bli när man blir stor eller när och med vem man ska ha sex). Och ju närmare de här stora valen man kommer, desto mer allvar blir det och desto mer skrämmande och tungt ifall drömmarna är alltför långt ifrån vad som är möjligt i verkligheten.

Jobbigt blir det just då skillnaden mellan drömmarna och vad som i verkligheten har en chans att slå in blir för stor, tror vi. När framtidsplanerna blir alldeles för omöjliga att nå, när prestationskraven blir för höga, blir man lätt missnöjd med det man har eller har möjlighet till och blir deppig, besviken, tröstlös, bitter eller frustrerad. Kanske är det det som hänt dig nu? Ju äldre du blir, desto längre från småflickorsnas princessdrömmar och desto närmare vuxenlivets bleka verklighet kommer du nu. Klart att det kan kännas jobbigt, hur normalt och "det hör till när man ska bli stor" det än är. Eventuellt kan du försöka dra ner dina drömmar på en nivå som du faktiskt klarar av att genomföra, dela upp livet i små små mål som du relativt lätt och snabbt faktiskt når? Så att du får njuta av framgången och må bra i det? vad ska vi ge som exempel nu...? Jo, säg att du drömmer om att bli snygg som en fotomodell. Hur skulle det då vara ifall du istället skulle satsa på att få snygga och välskötta naglar. Naglarna växer relativt snabbt och du kan själv göra dem vackra - och då kan du njuta av dem och samtidigt faktiskt få bättre självförtroende.

5. Svagt självförtroende.

Det här hör tack och lov till det som man ändå relativt lätt kan jobba upp, både självförtroende, självkänsla, självsäkerhet och självinsikt. Vi har haft det som Månadens tema här på Decibel, så allt vi skrev om det då hittar du nu under Information -> Själ. Där finns maaaassor av tips på hur man ändrar sina tankar till positivt, hur man bygger upp en starkare självbild osv, så snälla läs där, okej.

Så, hoppas att något av allt vi skrev kunde hjälpa dig. Det är inte så kul att höra om negativa saker och bli nu snälla inte arg på oss för att vi sade dem. Alla har vi råddigt liv ibland, alla känner vi oss sämre emellanåt och livet går i vågor. Men att utvecklas som människa så betyder ofta att man måste ta tag i sådant som är jobbigt också, så kom ihåg att det ALLTID är värt det i långa loppet att ta tjuren vid hornen.

Stor kraaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna