Närhet

Hej,

Jag skall börja med att konstatera att vi människor helt enkelt är ganska olika då det kommer till närhetsbehov eller behovet av fysisk bekräftelse. Det betyder inte att det skulle vara "fel" på någon, vare sig den som vill mer eller den som vill mindre utan vi är helt enkelt olika.

Jag tror att det bästa i ert fall är att diskutera saken. Det går inte nödvändigtvis att ändra på människor på denna front, men precis som med alla andra liknande konflikter som kan uppstå i ett förhållande (olika stark sexualdrift, olika behov av att umgås med familj och vänner, olika behov av "egentid" osv osv) så gäller det att respektera den andras behov och hitta en kompromiss. Välj ett tillfälle att diskutera saken och försök beskriva vad ni känner. Vilka är dina behov och hur känner du då du blir avvisad eller inte får dina behov mötta.

I bästa fall skulle diskussionen leda till att ni båda blir bättre på att ta hänsyn till varandra. Som sagt - det är inte den ena som har "fel" behov och den andra "rätt" utan det är bara olika. Jag upplever inte att dina behov av fysisk bekräftelse skulle vara onormalt stora, du har rätt att känna precis som du gör, precis som han. Jag tror inte att det är ointresse från hans sida som gör att han inte prioriterar fysisk närhet, utan helt enkelt det att han inte behöver det eller ens lägger märke till det i samma utsträckning som du.

De flesta situationer som uppstår i ett förhållande går att lösa om båda har viljan till det och man kan tala om saken.

Lycka till!

Kram,

Tessi