Jag har aldrig mått så dåligt som jag gör just nu, och jag antar att det är för att jag aldrig har haft så starka känslor för en annan person som jag har just nu. Jag är tjej och är kär i en av mina närmsta kompisar som också är tjej. Ingen av oss är hetero, men vi bodde ihop under 7 månader och jag blev dödsförälskad i henne, tog lång tid innan jag tog modet till mig och berättade, men berättade några veckor innan vi flyttade hem (vi bodde utomlands). Och hon var ganska förvirrad till en början men så höll vi på en del, vilket väl gjorde att mina känslor växte ännu starkare, tills hon kom fram till att hon inte kände likadant för mig. Och nu är jag hemma och mår skit pga är kär i en person som inte besvarar mina känslor. Vi vill båda kunna vara vänner, men jag vet inte om jag någonsin kommer kunna bli fri från mina känslor för henne om vi fortsätter ses. Och det gör ont i mig att träffa henne någon gång ibland bara efter att vi umgåtts varje dag och varje natt i mer än ett halvår. Vi ska båda flytta tillbaka om en månad men vi har pratat och bestämt oss för att det är bäst att vi inte bor ihop den här gången. Men jag vet att det kommer påverka mig mycket att vara tillbaka i staden som var våran, som vi har så mycket minnen i, men inte bo med henne men ändå försöka vara vän med henne, för jag värderar vår vänskap jättehögt och vill inte förlora den för något i världen. Och blir sur på mig själv för att jag ska känna som jag gör för henne, för att det förstör vår vänskapsrelation. Hon är den smartaste, bästa, finaste, underbaraste människa jag har träffat och just nu känns det som om jag aldrig kommer kunna hitta någon som är bättre än hon. Hon bryr sig om mig också och vill att jag ska må bra, och jag vill bara umgås med henne men jag vet att jag kanske inte borde. Hon vill vara vän med mig men vill inte tvinga på mig något som jag mår dåligt av, utan säger att jag får bestämma hur vår relation ska vara. Men det är så svårt att tänka långsiktigt när allt jag vill just nu är att umgås med henne för just nu är det bara då jag mår bra. Jag känner ingen glädje längre i att umgås med mina vänner eller något alls egentligen, när hon inte är där. Och jag vet och förstår att det är ohälsosamt och ohållbart, men jag vet inte hur jag ska kunna gå vidare i det här och i mig själv och i vår relation. Snälla hjälp, mvh en som aldrig varit såhär kär förut och som känner att jag aldrig kommer bli såhär kär igen i någon annan. Tack. Klara
Ungdomsledare Julle svarar
Hej,
att ”hålla på” för att kolla om man har känslor eller inte, tycker jag personligen inte är speciellt bra för någon part. För dig som hade berättat åt henne att du är förälskad i henne, så är det som att hon utnyttjade dina känslor och det tycker jag inte är okej. Det ger lite dubbla signaler att hålla på och låta dig tro att något mera kan hända och sedan så blev det inte heller så. Sådant händer, utan att en ens menar något illa eller skulle göra det med flit, men ändå.
Jag vet inte om hon eller du är öppen hemma med er sexualitet eller inte, men en tanke är ju att om hon inte är öppen så kan det kanske vara svårt för henne nu och då det närmade sig att flytta tillbaka över sommaren. Speciellt om hon kände att hon kunde vara öppen där när ni bodde utomlands. Sedan när en flyttar hem igen kan det kännas som att all rädsla för vad människor ska tänka eller förhålla sig till en bubblar upp till ytan och istället väljs den enkla vägen, trots att det kanske inte är det som en vill. Men som sagt, det vet jag inte.
Det är synd att du är hemma och mår dåligt över henne. Det är ingen lätt sits du sitter i. Kom ihåg om du vill vara vän med henne kan det vara en idé att försöka ligga lågt ett tag och sedan ta det i den takt som du känner att det är möjligt. Det tar säkert en stund för dig att komma över det här, både hemma och sedan igen när ni flyttar utomlands, eftersom du skrev att saker påminner om henne. Försök att inte tänka så mycket på hur det har varit tidigare, då menar jag att inte tänka på hur mycket du har sett henne eller inte sett henne, det blir lätt så att det blir ett gnagande irritationsmoment, utan tänk istället på hur roligt det var att se henne och känn efter hur det känns för dig.
Det första du måste göra, för att kunna gå vidare är att acceptera att det inte blev något av er två och hon vill vara vän med dig. Det andra är att du inte kan göra något åt dina känslor, så det är onödigt att vara irriterad på dig själv. Du kan istället fundera på hurudan relation du vill ha med henne nu och tänk på hur du själv ska komma förbi dina känslor så att du kan vara den vän du vill vara. Att tänka på inför framtiden är kanske att ifall om det skulle närma sig till att ni skulle börja ”hålla på” så håll lite avstånd, så blir du inte sårad i sådana fall, om det är så att hon kanske inte menar det på samma sätt som dig. Det kan vara enkelt att falla tillbaka i gamla mönster, trots att båda parterna vet att det inte är bra för någon av dem.
Ta den tid du behöver för att komma förbi den här situationen. Det kan t.o.m. vara skönt att komma tillbaka utomlands och göra något för dig själv som du gillar. Om du blir nedstämd/ledsen när du kommer dit, så låt dig vara ledsen då och sörj om du behöver, det kan vara bra att lätta på trycket, men sedan måste du själv bestämma hur du förhåller dig till att vara tillbaka i staden och till er vänskapsrelation.
Lycka till!
-Julle
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar