olycklig

Hej!

Det är inte en lätt situation som du är i nu, men vi kan fundera på den tillsammans från olika synvinklar.

Du säger att du känner dig instängd för att din pokvän inte godkänner att du festar, ger sura miner och verkar vara svartsjuk om dig (enligt det du säger). Det är inte konstigt att du funderar på om du vill ha det så alltid. Har du berättat om dessa känslor och tankar för din pojkvän? Det skulle vara viktigt att han vet hur det känns för dej -att du tycker om honom, men att du inte vill lämna allt annat liv för att han beter sig som han gör. Han verkar inte ha en bra orsak  att bli sur för något, du har ju bara haft roligt och det skall väl inte du behövaha dåligt samvete för. Han skulle kanske borde få veta att det att du träffar dina vänner o. annat sånt ibland inte betyder att du inte tycker om honom eller tycker bättre om andra, utan att du vill ha lite variation i livet -inte bara skola-hem-skola--hem. Största delen av oss människor behöver även annat innehåll i livet, det är då som man märker hur bra de vanliga rutinmässiga skola-hem (arbete) också är, men om livet endast kretsar kring dem, kan det vara lite trist. Inte kanske för alla, men troligen de flesta ändå.

Jag förstår att han har sina bra sidor också. Han är en familjemänniska som tycker om dig och är snäll, så ja det skulle man ju inte vilja missta. Men du måste fundera på att du är ung och har livet framför dig. Du skall inte behöva titta bakåt om några år och tänka att du inte kunde göra vissa saker p.g.a. att din pojkvän inte har "tillåtit" det. Tror du att han skulle förstå dig bättre och kunna ändra sig om du berättade om allt det som du säger här för honom? Det finns ju en chans att det skulle börja gå bättre då, men om inte så gör du inget fel med att tänka på dig själv och det du vill ha av livet också. Du vill inte såra honom, men om det är den enda orsaken till att ni är ihop, så är den kanske inte en så bra orsak eller? Det känns säkert dåligt för dig också isf eftersom ni ändå har varit ihop ganska länge men det är bra att du bestämmer dig för att göra det som är bäst för dej själv i längden.

Kanske det vore bra med en paus, som du själv förelsår. Så att du får tänka på allt i lugn och ro. Försök då att tänka på hur du själv tycker och känner samt vii ha det och tänk mindre på vad andra tänker för det är ju ändå slutligen frågan om dig -vad och vem du väljer. Om det är han, så hoppas jag att ni båda kan ha även annat innehåll i livet och egen tid också och om inte, så finns det nog säkert också någon annan som skulle ta hand om dig lika bra som han gör men också acceptera din egen tid utan att behöva vara svartsjuk.

Jag hoppas verkligen att ni kan åtminstone fortsätta som vänner!

Hälsar ungdomsinformatören Jenny