Olycklig kär.

Hej Michelle!

Äsch vad knepigt! Eller ja, först och främst, gratulerar! För det är ju inte varje dag som den man är kär i visar sig vara kär i en tillbaka, det är ju nästan värt att firas :) Det är i sig en helt underbart ljuvlig känsla och den ska man för all del njuta av så mycket att man blir vinglig av lycka där uppe på de rosa molnen. Alla är värda att älska och bli älskas, så vår årsikt är att det är det viktigaste här. Allt annat är fjuttit i jämförelse!

Men det är ändå inte ovanligt att folk kastar bort den här ljuvliga känslan direkt genom att genast vilja rätta till alla problem, slipa bort alla vassa kanter och göra allt perfekt. Det skämtas ju allmänt om att när en kvinna hittat Drömprinsen så börjar hon genast förändra honom, men just sådana tendenser verkar bara bli värre och värre med åren. Folk verkar bara få allt starkare åsikter om hur saker och ting BORDE vara för att vara perfekta. Det alldagliga och vardagliga och normala räcker inte, Han ska vara Den Rätte på alla sätt och vis och får inte ha dåliga sidor! Vi har ett utprintat citat på väggen här i kontoret: "Nothing screws us up more in life than the picture in our heads of how it is supposed to be".

Nu menar vi inte att det är rätt att snusa och röka, det är inte det vi säger. Men du kanske inte behöver börja er kärlekshistoria med att rynka på näsan varje gång han vill kyssas eller få honom att skämmas och bli på dåligt humör för att du pikar honom om snusandet och rökandet? Vill du snabbt ta död på hans kärlek så här nu i början, så då ska du ge honom skit för hans dåliga ovanor. Vem vill nu höra att man inte duger, att det är något fel på en, av den man är stormförälskad i - speciellt medan allt är spännande och pirrande nytt och obehagligt osäkert? Hur skulle du känna det om han sa att du stinker parfym, använder hårspray som en skadeinsektbekämpare eller smackar hemskt när du tuggar tuggummi - eller att du fäller bitchiga kommentarer om folk eller något annat hemskt. Nej, du gör säkert inga av de här sakerna, men föreställ dig känslan.

För du ska veta att NÅGOT gör så att han väljer att snusa och röka. Han kom inte på idéen att dra ett bloss eller stoppa in en prilla helt av sig själv en vacker dag. Snus och tobak betyder väldigt mycket annat i ett killgäng - det är inte bara att få en liten nikotinkick, och nej, det smakar inte gott. Så varför börjar unga killar (och tjejer för den delen) snusa eller röka? För att vara tuff? För att få vara med i de tuffa, populära och beundrade gängen istället för att vara utanför? För att få högre status? För att det förväntas av honom, tex för att hans tuffa storebror röker? För att känna sig mer vuxen? För att trotsa alla som försöker bestämma över honom och för att protestera mot systemet (typ föräldrar, lärare, regler, andras rynkade näsor och ögonbryn)? För att få uppmärksamhet? För att han fallit för grupptrycket? För att han får en nikotinkick och håller på att bli beroende? För att han har det tungt av någon anledning och nikotinet är hans "flykt" från det?

Det kan finnas en massa orsaker till att han snusar och röker, du kanske inte ens kan gissa dig till hälften av dem. Igen, vi tycker inte heller att det är bra med snus och tobak, men för honom kan de symbolisera något viktigt. Visst, du är garanterat viktig, så vårt råd är att du använder det inflytandet. Men lite senare, inte nu direkt i början. Så småninom kan du nog säga snällt att du inte gillar att han röker och snusar. Det finns få så starka "maktmedel" för att få någon att sluta röka/snusa som en älskad flickvän som stöd. Du kan vara hans "ursäkt" för att sluta, du kan vara det han skyller på för att slippa undan kompisarnas kommentarer. Och bara det att han tycker om dig och vill göra dig glad kan vara en väldigt stark motivation till att sluta röka och snusa. Men det kommer INTE att hjälpa honom om du ger honom dåligt samvete eller om han får känslan av att du försöker styra hans liv eller göra om honom, då kanske du bara blir någon att trotsa.

Lycka till med kärleken, gumman! :)
Stooor kraaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna