Osäker

Hej!

Trots att vi inte är några kärleksexperter, så har vi både dumpat och blivit dumpade så många gånger att vi lärt oss något konsekvent av det - som vi nu ska försöka förklara för dig.

Tyvärr är det så med förhållanden att de går i vågor. Ibland känns det bättre och ibland känns det sämre. Under de sämre perioderna, så börjar man lätt tvivla på den andres kärlek och börjar intensivt analysera allt han gör och allt han säger. För om man själv ännu är kär i pojkvännen, så vill man ju inte att det ska ta slut, och allt som ens lite pekar på att det inte är så bra, så blir man då orolig för. Ibland har man rätt i misstankarna om att han vill göra slut och förhållandet tar då slut. Ibland är man bara så orolig och spänd att man omedvetet "tvingar" förhållandet till sin spets. Tex ställer honom mot väggen och kräver ett svar - som han kanske inte kan eller vill ge. Kanske för att han inte riktigt vet själv vad han känner, men när han konfronteras så där så väljer han hellre vägen ut.

Tyvärr så brukar det komma en sämre period en bit in i förhållandet, efter allt från 2 månader till ett halvår, ibland längre fram. Det sker då när den största rosaskimrande nyförälskelsen har lagt sig och vardagen kommer emot. Det är inte spännande längre och man kanske känner varandra "för" bra. Då blir det lätt kris och den krisen testar förhållandet och då ser man om det fanns något djupare och stadigare att bygga vidare på eller om det förhållandet självdör. I tonåren så tar det oftare slut än håller, eftersom man dels ofta "vill uppleva fler kärlekar", dels tror att "gräset är grönare på andra sidan" och dels inte har så mycket erfarenhet av hur man jobbar på förhållanden för att kunna klara av krisen.

För se, alla förhållanden kräver en massa jobb, inget förhållande är perfekt för alltid och alla förhållanden förändras och utvecklas vartefter personerna i det förändras och utvecklas. Och aldrig förändras och utvecklas man ju så snabbt som i tonåren. Att ha ett förhållande är något man måste LÄRA sig och ju fler ordentliga förhållanden man haft desto bättre på att vara i ett förhållande kommer man att bli. Är man relativt oerfaren och osäker, så kan negativa känslor som svartsjuka eller att överreagera strula till allt mycket mer. Och då tar det lätt slut.

Men det är inte alltid så lätt att GÖRA slut heller. Det kan vara precis som du skriver, att han fortsätter att vara ihop bara för att vara ihop, eller för att slippa det jobbiga i att göra slut. Kanske ni befinner er i något slags mellanting som varken är bu eller bä? Kanske han inte ritkigt vet vad han tycker och känner och inte vet vad han ska göra åt det. Och vad ska du göra? Igen: vi är inga kärleksexperter, men av erfarenheter blir man klokare.

För det första tror vi att det bara blir värre av att ställa honom mot väggen och kräva ett svar. Om du pressar honom så kanske han bara vill dra sig undan. Men det kanske inte är så smart heller att låta honom vara ifred och bara vänta och se heller - för då mår ju du dåligt under tiden. Kanske det skulle hjälpa att du berättade för honom att det är vanligt med en kris en bit in i förhållandet och att det är helt normalt och inget farligt i sig? Att ni inte måste göra slut bara för att det inte känns så himlastormande fantastiskt just nu. Ni kommer aldrig mera att bli nyförälskade som i början, men ni kan bli kära i varandra på ett djupare plan, mera vardagligt och mysigt. Men troligen måste ert förhållande förändras lite nu, kanske ni måste fundera om hur ni vill ha det tillsammans. Men stressa inte med det, det kan vara helt okej att vara lite låg här emellan en stund. Det är vad vi TROR i alla fall. Om några veckor så vet ni nog vad ni vill, om ni vill fortsätta vara ihop eller göra slut.

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Jenny