Otrogen...

Hej!
För det första vill jag säga hur otroligt fint att du hittat din pojkvän, som du älskar och som finns och har funnits länge som trygghet och stöd i ditt liv. Under de senaste fyra åren har han säkert gett dig mycket och hjälpt dig växa. Du har också arbetat bra på dig själv och ditt mående, och verkar ha fått många insikter om vem du vill vara och hur du vill att ditt liv ser ut. Det är ju egentligen kärnan i allt.

Jag tänker att det här med otroheten, är ju förstås något som borde ha tagits upp med din pojkvän då det var aktuellt, för att kunna vara öppna och ärliga med varandra och du inte ensam skulle gå och bära omkring på saker som tynger, tär på ditt samvete och får dig att må dåligt. Men eftersom man inte kan gå tillbaka i tiden, måste man fokusera på nuet.

Du säger att du vill ha din pojkvän kvar, och du inte vill såra honom och få er båda att må dåligt om detta skulle komma fram. En relation borde i grunden ändå bygga på ärlighet, tillit och möjligheten att vara sig själv fullt ut. Det här både för att du ska kunna må bra i dig själv och i relationen. Det skulle vara av största vikt att du kan förlåta dig själv, alla människor begår misstag och man måste kunna acceptera det och förlåta sig själv för att kunna komma vidare. Om du inte kommer åt att göra det och mår kontinuerligt illa av hela saken är du ju tvungen att konfrontera det. Däremot om du lyckas att förlåta dig själv, och kan må bra med situationen som den är, är det ju en annan fråga.

Försök också ta ställning till vad för råd du skulle ge en vän i samma situation. Eller kännandes honom, vad tror du är bäst för honom. Jag kan inte direkt ta ställning till om du bör berätta eller inte, du måste reda ut det i dig själv. Är det här och har varit just det förhållande du vill ha? Kan du se andra vägar i livet? Och gällande att berätta; Vad känns rätt? För att du ska kunna må bra behöver du följa dina egna värderingar om vad som känns rätt och fel. Försök för en stund lämna utanför risker och så, kring att det kommer upp osv. Utan hur känns det verkligen i dig? Då du följer din egen intuition och känsla och fattar ditt eget beslut kommer det att leda dig i enlighet med det du värdesätter i livet. Än hur viktig han är för dig finns det inget viktigare än att du emotionellt klarar dig i längden. Fortsätt diskutera det här med din terapeut, och hur det påverkar dig. Du är också välkommen in på Ärligt talat-chatten (arligttalat.fi) för att diskutera det här vidare om du känner att du vill och vill öppna upp mera kring både ditt mående och själva situationen.

Hoppas verkligen du hittar i dig själv att förlåta dig och kan komma vidare än åt vilket håll det leder dig!

Hälsningar, 
Psykolog Helena