Otur i kärlek

26.12.2023
Jag vet inte var jag ska börja. Jag har nog alltid haft otur i kärlek och jag känner att jag inte orkar mer, men ändå kräver jag kärlek och uppmärksamhet enormt mycket.

Jag tror att allt jag har varit med om i livet är obearbetat. Det kanske är därför jag har psykisk ohälsa. Mitt liv har inte varit perfekt så att säga. Jag har nästan hela mitt liv pratat med nån skolkurator, skolpsykolog och terapeut. Det har aldrig hjälpt mig och just nu vägrar jag prata med någon professionell för att det inte hjälper och jag tycker det är alldeles för jobbigt. Jag kämpar med ångest varje dag och har börjat ta medicin för det. Har tidigare tagit mediciner för depression men inget har hjälpt särskilt mycket. Jag hatar verkligen mig själv. Jag kan ibland höra att folk säger att jag är fin, men jag tolkar det som att folk ljuger åt mig och bara tycker synd om mig för att jag egentligen är ful. Jag bryr mig extremt mycket om mitt utseende. Jag vill alltid vara på topp. Är också alltid så sjukt svartsjuk på flera tjejer, dom är så perfekta och alla killar vill ha dom.

Jag har alltid krävt uppmärksamhet, vet inte varför dock. Jag har alltid varit blyg och anti-social, försöker mitt bästa att bli mer självsäker och pratsam. Nu på senaste tiden har vissa killar skrivit till mig eller visat "intresse" och jag blir alltid förkrossad när det slutar. Min skola är tydligen full med players och idioter. Första killen skrev lite med mig och jag blev förvånad och tänkte "varför?" sen slutade han snapa med mig och jag blev förkrossad. På den tiden höll jag på att förlora en vän också. Efter det var det kanske också några killar men vet inte vad det var och vet inte varför killar ens bryr sig om mig.

Nu kommer det som fick mig att skriva det här. En äldre kille på samma skola som jag går i nu så har jag spanat in sen jag såg honom för första gången. Jag visste inte vad han hette tills han addade mig på snap. Han började skriva saker nästan direkt och "visade intresse". Jag var först på hans snap bästavän-lista. Vissa saker han skrev var nästan rakt på sak. Han började skriva mer och mer och han skrev på ett moget sätt och verkade jättesnäll. Han brukade svara snabbt också. Igår kväll så for han ut på krogen och han svarade inte på hela natten. Nu idag så har han plötsligt bytt attityd mot mig och han svarade inte förräns kanske 4 eller 5 på dagen. Jag skrev nånting åt honom igår men han verkade inte bry sig så mycket. Nu är han hela tiden inne på snap men han svarar knappt mig. Jag grät nästan hela igår kväll och hela dagen idag. Jag är så trött på att det alltid ska sluta på samma sätt. Borde jag ge upp på kärlek? Det verkar inte finnas någon för mig. Jag är trött på att se och höra alla par. Jag blir så arg. Jag är så arg på all och alla. Jag orkar inte med livet mer. Vad gör jag för fel?

utmattad tjej
kix

Ungdomsinformatör Kix svarar

01.02.2024

Hej!

Förlåt att det har tagit så här länge att svara, din fråga hade tyvärr fallit emellan i systemet så att vi hade missat den. Det ska förstås inte vara så. Hoppas du ändå hittar tillbaka hit till ditt svar! Det var en jättebra och mångfacetterad fråga som du ställde.

Kärlek kan ibland kännas så OTROLIG komplicerat och svårt. Samtidigt som vi längtar efter den och vill ha den. De här två krafterna kan kännas som en slitning inom en – å ena sidan vill man känna intimitet och närhet, men å andra sidan så vill man inte riskera att bli sårad eller ledsen. Tyvärr så är det också så att utan att våga bli sårbar så är det svårt att ha nära relationer. Det gäller att ha både mod och försiktighet samtidigt.

Du skriver att du har haft otur i kärlek men samtidigt längtar efter kärlek och uppmärksamhet nåt enormt. Den första frågan som jag vill ställa dig är – måste denna kärlek och uppmärksamhet komma från en kärlekspartner? Eller kunde en del av detta behov tas från exempelvis kompisar eller familj? Det finns så många olika typer av kärlek, och den typ av kärlek man få och ge med vänner så tenderar att kännas lite stabilare och inte lika ”risky” som med förälskelser.

Det låter dock i din text som att du skulle vilja ha en pojkvän. Fundera på varför? Är det för att du vill ha den fysiska närheten en sådan kan ge? Är det för att du upplever att ”andra har ju det” så du känner att du också ”borde” ha en? Är det för att du vill ha någon speciell att dela din vardag med? Är det för att det skulle ge dig en känsla av bekräftelse att någon så att säga ”har valt” dig?

Oavsett orsak – kom ihåg att såna här saker får ta tid, och det är inget som man behöver påskynda. Ifall du blir intresserad av någon eller någon verkar intresserad av dig – ta tid för att lära känna varandra och se om det känns bra.
Och även om det inte skulle finnas någon som verkar särskilt intressant för dig – ta då den tiden att satsa på dig själv och på dina vänner, ge dig själv kärlek, och vet att det nog kommer dyka upp någon som känns värt det. Jag vet att många hatar att höra det här när man är i din ålder MEN: Du är ännu så ung, du hinner <3 De jämnåriga killarna kommer också att mogna mera vartefter, även om en del kanske känns för omogna just nu jämfört med vad du söker. Du behöver inte ge upp tanken på kärlek, men om det känns för jobbigt just nu så behöver du heller inte söka ett förhållande. Du gör inget ”fel” bara för att du inte just nu har hittat någon att ha ett förhållande med.

Nu vet jag ju förstås inte vad som har hänt mellan dig och den lite äldre killen som du snappade med. Han lät fin på din beskrivning; rak kommunikation och snäll. Men det är inte okej att ghosta nån (sluta prata utan att säga varför), ifall det var det som sen hände. Först tänkte jag på din beskrivning att han kanske bara var väldigt trött och bakfull om han hade varit på krogen, och därför inte svarade. Men jag vet ju inte om det sen lämnade så, om han kanske hade träffat någon på krogen. Såna där gånger så rekommenderar jag att fråga rakt ut, även om det kan kännas besvärligt att göra det. Men det kan vara bra att fråga bara för ens egen sinnesros skull, så att man sen kan släppa det och inte gå runt och fundera på om man har gjort något fel.

Du skriver att du har lidit en del av mental ohälsa i ditt liv. Ledsen att höra att det varit så. Jag hoppas att du skulle hitta någon professionell som du skulle kunna lita på och kunna prata med. Fastän det kanske inte ännu känts som att det hjälpt, så är det samtidigt svårt att riktigt veta det själv medan man ännu är ”inuti” det dåliga måendet. Ibland kan det också vara att personkemin med någon som man har pratat med inte riktigt varit rätt, så då kan det vara värt att testa byta person som man pratar med, om det går. Vi människor är flockdjur och behöver varandra – det är inte tänkt att man ska behöva gå och bära på tunga tankar och känslor själv. Hoppas också att din medicin hjälper!

Ifall du inte är bekväm med att prata med någon irl om ditt mående, så kanske du kunde testa att chatta om det? Det finns en del anonyma stödchattar, såsom exempelvis Ärligt Talat-chatten, och Sekasin-chatten (sistnämnda finns båda på finska och svenska). Du är ju väldigt bra på att uttrycka dig i text, det märker jag från din fråga.

Det kan vara svårt att låta bli att jämföra sig med andra – speciellt i dagens värld där man också jämför sig med poserade och filtrerade bilder på social media. Men kom ihåg att alla har något som gör just dem unika, även du, och det är en väldigt fin sak. Det skulle ju vara jättetråkigt och ointressant om vi alla såg helt perfekta ut hela tiden, och var perfekta hela tiden. Försök istället att lyfta fram sånt som gör dig till DIG.

Hoppas saker börjar kännas lättare för dig snart! Ta hand om dig, och tala till dig själv såsom du skulle tala till en vän!
Kram, Kix

P.s. Det som skriver i hemliga rutan är inget som du behöver skämmas över. Sånt händer <3 Jag kan förstå att det känns jobbigt nu i efterhand, men det känns ju bra när någon ger en uppmärksamhet och ibland kan det göra att man far så in i stunden att man kanske gör saker som man sen ångrar. Hoppas du snart lyckas hitta ett sätt att släppa de sakerna, även om det säkert tar lite tid.

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Haj! Jag och min kille har varit tillsammans nu i över ett år. Vi är ännu unga. Innan jag och min pojkvän blev tillsammans var han en ”player” och det verkade som att han hela tiden måsta ha någon vid...
Läs mera

Hej! Min kompis skickade min snap till en kille han lade till mig. Sen skickade hon till honom att jag är intresserad va honom. Han sa att han hade ett gott öga till en kvinna men det är komplicerat. ...
Läs mera

Jag tycker detta är lite skämmigt, men är daddy issues en riktig sak? Jag har aldrig känt min pappa eftersom han stack när jag föddes och jag känner typ mig attached till varenda kille som ger mig upp...
Läs mera