I början bråkade handlade våra gräl om att han var så full. Jag som snart 30 åring vill fokusera på jobb, kompisar,intressen och snart bilda familj. Personer i min närhet (pappa & mammas sambo dricker ofta). Jag blir såklart lätt irriterad pga alkoholen som gör att nära människor ändras så mycket. Man kunde väl hitta på någon annan aktivitet än att dricka på helgen.. ????
Nu till problemet: Under våra två första år tillsammans har vi haft flera bråk och varje gång har vi kommit fram till att vi båda ska satsa på vårt förhållande och sluta dricka så mycket. (Han vill också ha barn, familj, satsa på karriären osv.. Men tills igår när han började dricka och argumentera med min kompis om bla. feminism, de börjar tjaffsa vilket gjorde mig väldigt förvirrad och irriterad. Han älskar att diskutera om olika saker. Men rösten höjdes rejält och ja.. det var en väldigt obekväm situation. Sen fortsatt drickandet och på natten skulle jag städa undan disken och jag sa till honom att han är så bakfull och kan lika bra gå och sova så jag kan sköta städningen själv. Han blev upprörd, frågade varför jag låter sur och föreslog i fyllan att vi ska separera!?
Annars har vi det så bra alltså när vi är nyktra men den här alkoholen förstör verkligen mig och vår relation. Skulle gärna vilja höra lite tips. Är jag för kontrollerande? Borde jag låta honom dricka och bara vara tyst och gå? Hur många chanser ska jag ge en människa som återkommande dricker för mycket (berusat tillstånd). Får man sätta gränser ang alkoholen om man ser att det är dåligt för förhållandet? Jag är rädd att ta lån/köpa lägenhet tillsammans/planera framtida barn osv med en partner som inte kan kontrollera alkoholen. Det har jag sagt flera gånger åt honom nu.
I berusat tillstånd går han i försvar, höjer rösten ”jag kommer alltid att dricka” , nyktert förstår han mig till 100% , säger förlåt och anser att han gör fel!! Men snart betyder ordet förlåt ingenting för mig? Jag förknippar alkoholen med respekt och tillit.
Tack! Jag håller nämligen att få panik och har en himla dålig känsla. Jag känner att man inte ska prata i fyllan om att separera om man inte menar det. Tilliten tar sån extrem stryk och jag känner mig besviken. Min partner dricker så mycket alkohol
Missbrukarvård USM svarar
Hej,
modigt av dig att ta kontakt! På din beskrivning är er nuvarande situation ganska tung att leva i, och det låter som att du är väldigt orolig för din sambos alkoholkonsumtion. Din sambo verkar förstå problemet när han är nykter, men väljer ändå att fortsätta dricka, vilket jag förstår känns som ett stort svek för dig och jag förstår att du är orolig till helgerna hur det skall bli denna gång. Du har gjort alldeles rätt i att försöka prata med honom när han är nykter, för precis som du säger är det oftast lönlöst att föra diskussioner med någon som är påverkad.
Framöver, som jag ser det, så går det att försöka ta "en sista diskussion", där du säger precis hur du känner, att du inte vill leva i den här osäkra situationen mera, ställa ultimatum att ni t.e.x går och pratar med någon professionell om ni skall fortsätta vidare tillsammans. Att samtala med en tredje part (en familjeterapuet eller annat professionell) kan hjälpa samtalet vidare och du och din sambo kan på ett balanserat sätt komma framåt i vad som behöver ändras och hur framtiden skall se ut. Sen är det du som väljer hur du vill att din framtid skall se ut och om du vill ha kvar honom i ditt liv. Jag vill poängtera att du skall lita på din magkänsla och inte gå framåt mot något som du redan nu känner rädsla och osäkerhet inför.
Jag önskar dig varmt lycka till, och jag hoppas att ni kommer vidare i er relation och hittar ett sätt som är mera hållbart och att ni båda får bra i er relation :)
Johanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar