Pojkvän åker iväg i 6 månader

Hej!

Äsch ja, jag har hört om liknande situationer många gånger förr. Jag tror att det kan vara ganska vanligt just i Vasa-trakten, både för att det är en studiestad och för att vi har flera stora, internationella industrier här, tex Wärtsilä och ABB. Jag har själv många kompisar som åkt iväg tex via Wärtsilä på långa jobbuppdrag i fjärran länder. I de flesta fall har nog partnern åkt med och bott i det andra landet under tiden, men jag har också vänner som regelbundet är utan sina (oftast) pojkvänner flera månader i sträck. Hur man klarar sig har diskuterats under flera tjejkvällar, så jag ska försöka vidarebefordra lite av mina vänners råd till dig:

En av de viktigaste sakerna verkar vara att skapa ett givande liv åt dig själv. Försök att få energi och mening med livet ur annat än kärleken. Måna av mina kompisar har jobb de älskar, barn att ta hand om, hem de tycker om, en hel del vänner att umgås med och dessutom ofta någon hobby som de tycker riktigt mycket om. En liten fara med det är naturligtvis att pojkvännen inte riktigt får plats sedan när han kommer hem, men det får man ta tag i när den dagen kommer. Men ett fullt liv brukar tydligen kunna hålla saknaden och meningslösheten i någorlunda shack. Singlar klarar ju det, så varför skulle inte du?

En av fallgroparna i ett distansförhållande där den ena lämnar den gemensamma vardagen och hemorten för en längre tid är att livet fortsätter hemma. I hans huvud blir det lätt så att världen här står stilla medan han lever ett fullkomligt annorlunda liv någonannanstans. Så att komma hem sedan kan bli nästan lite obehagligt, en chock att livet visst har fortsatt här och saker och ting blivit annorlunda. Som tur för er så finns dock idag all världens möjlighet till videosamtal (WhatsApp, Skype osv), så att han till och med kan SE hur världen förändras, allt från ny frisyr till ny butik i centrum. Presentera nya kompisar för honom genom skärm, videoring när du är på viktiga platser osv. Du fattar. Detsamma borde han göra så att du sedan kan hänga med när han berättar om sitt liv. Annars blir det lätt så att du inte riktigt kan engagera dig i hans vardag där eller riktigt förstå den, och efteråt när han berättar om saker som hände honom kanske de inte känns lika viktiga för dig som han kanske på något plan skulle önska.

Ett annat tips, som övrhuvudtaget är bra för förhållandet, är att hitta "era" grejer. Det kan vara rutiner som att alltid skicka gonatt-meddelande, inside jokes som bara ni förstår, massor av smeknamn, gester som betyder vissa saker, minnessaker som betyder något för er, omtänksamma och romantiska gester som att skicka hans favoritketuchup åt honom... Det kanske inte är det lättaste för den vanliga österbottniske mannen att vara så här "pjasot romantisk", men allt det här limmar ihop er två - kanske mer än sex. Och ja, naturligtvis, sexting och videosex behöver ni kanske öva upp er på ;). Hm, överlag kan det vara bra att gå igenom "reglerna" före han far. Att faktiskt uttalat lova att inte vara otrogen kan betyda mer än man skulle tro i en sådan här situation, även när man i vardagen kanske tar det för givet, men ni behöver kanske också exempelvis liksom officiellt godkänna onani.

Världen är inte större än att man inte skulle kunna träffas någon gång under ett halvår. Försök bunta ihop dina studier så att du kan ta några veckor/månader ledigt, spara pengar - eller passa på att extraknäcka under hösten när du ändå rår om din egen tid - och kolla billiga flyg långt på förhand. Kanske det till och med finns en chans att du skulle snuttjobba där på plats, tex nästa vår/sommar om han inte sluppit hem före det? Hur är det med jul? De flesta av de större företagen brukar betala för att deras utsända ska få komma hem till jul eller under sommarsemestern? Kolla hans avtal.

Ett tips sedan när han är på väg hem så småningom sedan är att inte träffas här hemma i din nuvarande och hans gamla vardag först, utan kanske direkt exempelvis boka en semesterresa tillsammans. Då har ni en chans att hitta tillbaka till varandra i lugn och ro innan ni ska börja fungera igen i en gemensam vardag.

Många par klarar distansförhållanden, många gör det inte. Men när den ena ska iväg på det här sättet är det nog avgörande hur bra förhållandet mår före. Så ett förslag är att tillbringa den här månaden före med att vårda er relation. Då menar jag inte bara att göra romantiska saker på tumis, utan även tex faktiskt våga diskutera det där ni inte skulle iddas dra upp till ytan, förlåta varandra för gamla oförrätter - och jobba lite med er själva. En av de vanligaste anledningarna till svartsjuka är ju nog den egna självkänslan, alltså om man vågar tro att man själv är god nog åt honom, duger, att han inte genast kommer att byta upp sig till någon bättre.

Acceptans är ett annat viktigt råd, annars. Så du har ångest nu. Så du kommer att sakna honom. Så det kommer att vara smärtsamt och jobbigt och ensamt och besvärligt. Nå då är det så. Du kan inte göra något för att förändra situationen, så allt hänger på hur du hanterar det. Klart att det inte är lätt, men det blir också lättare med övning. Just nu kan det kännas enormt, men acceptera också att det kommer att komma vardagar där du knappt tänker på honom, och att det inte betyder att något är fel. Du saknar honom inte mindre för det, du har kanske bara lärt dig att hantera längtan. Life is not what you make it, life is how you take it.

Sedan är det klart att ni behöver fundera på om ni faktiskt vill vara tillsammans. Nu vet jag ju att långa arbetsresor är ett måste i vissa branscher här i nejden (ser bra ut på cv:n för avancemang, ger erfarenhet och mera cash...) och bara för att han väljer att fara betyder det inte att han väljer bort dig. Att han investerar i sig själv och sin framtid behöver inte betyda att han inte bryr sig om er och er framtid. Men i värsta fall kan det ändå vara en form av medveten eller omedveten flykt, och finns det en gnutta av det behöver ni konfrontera det. Men minns som sagt att det är vanligt här i Österbotten och många flickvänner och fruar överlever det.

Hoppas att det här halvåret/året går fort <3

Kram, Liselott