Problem med kärleken

Hej anonym!

Hur verkar det idag? Se, kärlekslivet kan ändras snabbt ibland, så de det kan ju ha hänt massor på två dagarna som gått sedan du skrev till oss? Nå, jag svarar utgående från det du skrev, och är situationen en helt annan nu så kan du skriva in igen tex som kommentar här på din fråga.

Hm, det här med ex är ofta knepigt. Nu kan jag ju bara spekulera och gissa och fundera utgående från hur det allmänt kan vara i en sådan här situation, men kanske något av det visar sig vara sant. Men knepigt och komplicerat är det just nu hursomhelst. Speciellt när det är så här färskt. Men de flesta av oss har faktiskt på något plan alltid känslor kvar för våra ex, för har man en gång älskat någon, så försvinner det aldrig helt och hållet. Men för de flesta av oss väger ändå orsakerna till varför det tog slut tyngre än de rester av kärlek som kanske finns kvar. Dessutom slutar de flesta förhållanden dåligt, det är egentligen rätt sällan som man skils helt i samförstånd som vänner, så då brukar kärleksresterna färgas av allt skit som hände i slutet.

Men är det nyligen det tog slut, så kanske man ännu hoppas att förhållandet ska gå att reparera. Där är det hoppet som avgör, det kan vara svårt att släppa exet och gå vidare om man ännu hoppas på att man ska få honom tillbaka. Och det i sin tur beror helt på hur det tog slut, hur starkt man kände innan osv. Dessutom kanske andra känslor blandar sig i, så som att man sörjer det man hade med honom, känner sig ensam och vilse som singel, är besviken eller har outredda konflikter med honom som ännu stör.

Det kanske inte är avslutat med honom än, men vad det innebär vet knappast ens hon själv i så fall. Hon kan ha väldigt delade känslor också, kanske exempelvis en massa nya och trevliga känslor för dig, men ändå en massa frågetecken och jobbiga känslor kvar för honom. Å ena sidan vill hon säkert utforska vad ni två skulle kunna få tillsammans, å andra sidan kanske hon - precis som hon skrev - inte helt obehindrat kan inleda ett förhållande till dig. Hon kanske kallar det att hon inte vill såra honom genom att ha kommit över honom så snabbt, och visst stämmer det säkert också, men jag tror nog att det är mer komplicerat än så. Hon vill säkert inte säga rakt ut att hon ändå har känslor kvar för honom, även om de är väldigt råddiga och svårhanterliga, både för att hon inte vet vart de leder och för att hon kanske inte vill släppa dig riktigt ändå. Samtidigt är det ju svårt för henne att få någon ordning på känslorna för honom eftersom han är borta ur vardagen. Det är inte riktigt detsamma att tex chatta med honom - ifall hon ens gör det. Om hon inte har kontakt med honom kanske allt känns för henne som att det liksom bara stannat upp och står stilla med honom och hon inte kanske känner att hon inte kan slippa vidare på grund av det.

En del har också så pass stor lojalitet eller är så starkt medvetna om vad som kan anses moraliskt rätt och fel att hon helt enkelt tycker att hon gjort fel mot honom som började på med dig - precis som hon sa - och nu är det det dåliga samvetet som gör att hon drar sig undan dig. Hon kan också ifrågasätta sina motiv att börja på med dig, vilket hon säkert inte skulle ha ifrågasatt på samma sätt om hon hunnit vara singel en tid. Alla har vi hört om re-bound och att försöka trösta hjärtesorg i famnen på någon annan. Då kanske man gör det för att fylla ett tomrum, få bekräftelse på att man ännu är åtråvärd eller till och med för att hämnas eller få honom att komma tillbaka genom att göra honom svartsjuk. Ibland stämmer det. Det behöver inte göra det i just hennes fall här, men redan bara det att den allmänna uppfattningen om att re-bound inte är riktigt schysst gjort kan göra att hon försöker undvika ett sådant rykte. Försöker handla rätt i en knepig situation. Det behöver inte ha något att göra med dig som person, och det är möjligt att hon önskar att hon hade träffat dig vid ett lämpligare tillfälle eller i ett annat liv.

Vad du ska göra nu är upp till dig. Jo, klart jag fattar att du önskar att jag skulle säga "gör så här så lever ni lyckliga i alla era dagar", men det finns ju ingen instruktionsbok för sådana här situationer. Beroende på vem du skulle fråga skulle du troligen få olika råd, baserat på deras åsikter och erfarenheter. Personligen kanske jag inte skulle låta henne glömma bort mig om jag var du, men visst är det en balansgång mellan att inte vara för på heller. För nog har du ju ett eget intresse i och med att du har fått känslor för henne. Men akta, såklart, att de inte sveper iväg dig alltför långt, ifall det skulle gå illa och hon tillbaka till sitt ex. Det är lättare sagt än gjort, jag vet, men man kan kontrollera sina känslor till en viss mån i alla fall. Välja om man ska låta den få en massa utrymme, påverka och förändra ens liv osv. Det bestämmer du över, även om det är svårt.

Kärlek ÄR knepigt, det går inte alltid att exempelvis tajma rätt. Kanske finns det en framtid för er, kanske nu, kanske senare, vi får se. Ledsen att jag inte kunde hjälpa mer än så här. Håller dock tummarna för att det ordnar sig på bästa sätt för dig!

Kram, Liselott