Rädd för ensamhet

Hej!

Voj vännen... Vi förstår hur du känner dig och vi ska försöka oss på ett svar åt dig. som alltid i våra svar, så är allt vi skriver ändå baserat på våra egna tankar, erfarenheter och känslor, någon annan kanske skulle ge dig helt andra råd. Men kanske är det här ändå ett sådant problem som det inte finns någon snabb och lätt lösning på, inget "gör så här så blir allt superduper på en gång". Vad du än väljer att göra så kommer det att krävas vilja och ansträngning innan det blir bättre.

Som vi ser det så har du två huvudsakliga val. Antingen väljer du att göra slut eller så väljer du att fortsätta vara ihop med din pojkvän. Vi ska fundera lite med dig vad som kanske kan hända när du valt och vad som krävs för att du ska må bra med valet.

Om du gör slut, så kommer det naturligtvis att bli tufft för dig ett tag framöver. Han kommer att bli ofantligt ledsen, eftersom han ännu är kär i dig, och det kommer att bli väldigt tungt för dig. Gör du slut så måste du verkligen ha valt det, du måste vilja det starkt, för annars är risken stor att du ger efter och blir ihop med honom igen. Rädslan för ensamheten kommer att vara en jättestor faktor i det här, det som både skrämmer dig och gör allt tyngre och som kan fösa ihop dig med honom igen.

Så den stora utmaningen här är att hitta annat sällskap, hitta nya vänner. Vi kan mycket väl förstå att du kan bli deprimerad av ensamheten, men även det är ett VAL. Du kan välja att vara ensam och du kan välja att umgås med folk. Det är inte så ofantligt svårt att hitta nya vänner som du kanske känner nu, men det är klart att det kräver en ansträngning från din sida. Du kan inte bara sitta tyst i skolbänken eller på studentrummet på kvällen och vänta på att potentiela vänner ska "upptäcka" dig och börja tycka om dig. Du måste själv ta kontakt och vara social och gladlynt och öppen. Du måste söka dig till ställen där potentiella vänner finns: i din skola, i skolans studentkår, i olika grupper tex inom motion, under kurser på fritiden, på fester eller på innekrogen... Du inte bara måste vara öppen och social där du befinner dig till vardags, du måste SÖKA dig till folk.

Vårt bästa förslag är att gå med i någon förening, där talkokrafter och frivilliga behövs och välkomnas med öppna armar, gärna där alla likasinnade jobbar mot samma mål tex en revy-uppsättning eller konsert eller annat evenemang. Bli inte rädd att du tex måste stå på scen, det behövs alltid folk bakom scenen. Babysteps, vännen, och det kan behövas så väldigt lite för att bli kompis med någon. Börja tala med någon, fast om vädret, le och lyssna och fråga den människan om henne/honom själv, visa dig öppen och gladlynt och föreslå sedan helt enkelt en kaffe efter mötet eller kursen eller var ni nu är! Det är INTE svårt och de bits inte!

Det blir svårt bara om du har inställningen att det är svårt - det sitter i så fall mellan dina öron och inte hos någon annan. Din värsta fiende här är du själv: dina nedsättande tankar om dig själv, ditt tjat på dig själv om att du är blyg och ful, din hjärntvätt av dig själv om att du är värdelös. Tack och lov går det att ändra på sina egna tankar, göra en medveten ansträngning att börja tjata på sig själv med goda tankar, positiv inställning, berömmande ord och kärlek till sig själv. Det känns konstigt i början, ja, men tankar är ofantligt mäktiga, så se till att du tänker rätt tankar. Snart kommer de positiva tankarna att kännas narturliga och plötsligt märker du att du har mycket bättre självförtroende nu!

Oavsett om du gör slut med pojkvännen eller inte, så ska du söka dig nya vänner! Det här är jätteviktigt!!! Att vara beroende av en enda människa (som du dessutom har ett förhållande med) är inte hälsosamt. Du har nu dåligt samvete för att du är ihop med honom mest för trygghetens skull. Men vi anser att det inte bara är lite fel gjort mot honom, det är dåligt för dig själv som människa. Det är väldigt vanligt att det går just så här, pojke och flicka träffas, blir kära, blir ihop och börjar umgås mer och mer bara med varandra, vännerna försvinner en efter en och plötsligt står flickan där utan någon annan än pojkvännen att umgås med. Socialt umgänge är ofantligt viktigt för människan, vi behöver få höra till, få känna oss värdefulla och uppskattade, få ge och ta, få dela livet med andra för att må bra.

Nå, väljer du att stanna med din pojkvän, så måste du - förutom att skaffa kompisar och ett eget liv också - göra det fullhjärtat. Konstigt nog så har vi märkt att kärlek också är något som man kan påverka med sin egen vilja och sina egna tankar. Du kan exempelvis tänka att det inte finns någon attraktion i förhållandet och det kommer att leda att all attraktion som eventuellt fanns där innan nu garanterat dör. Eller så kan du tänka att visst, han är ingen Brad Pitt, men jag älskar honom för alla de små detaljer och kroppsdelar och egenskaper han är och därför vill jag ha honom - och då kommer sexlusten och lusten att vara nära honom naturligt tillbaka. Det finns nog inget så känsligt och sårbart som attraktion och sexlust, den dör av minsta lilla "nej, jag är nog för trött ikväll". Som den kända sexualrådgivaren Katerina Janouch sagt: Just do it! Tänk inte! Bara GÖR!

Sedan måste man ju minnas att väldigt få orkar hålla den nyförälskades kan-inte-hålla-händerna-ifrån-varandra vid liv i ett långt förhållande. Det är naturligt att attraktionen svalnar med tiden - man känner varandra utan och innan, nyhetens behag har försvunnit, man är för säkra på varandra och vardagen tynger och gör allt rutinmässigt. Just då är det typiskt att börja fundera vad det är man missar, typ singelliv, fler sexpartners, romantik... I allmänhet tror folk att det är något fel om de inte är superkära, underbart lyckliga och kåta på varandra stup i kvarten - för den bilden matas vi med dagligen från allt från TV-serier till kärlekslåtar. Vi förväntar oss 110%, tror att det är det enda rätta, men att ha det till 70% bra tillsammans är inte alls illa. Och det går absolut att piffa upp sitt förhållande lite, väcka attraktionen till liv med lite vilja, föra in nytt liv i sexlivet, bli romantisk och njuta av det igen. Man kommer inte att bli nyförälskade igen, men den djupa, stadiga kärleken behöver inte vara vardagstråkig. Precis som med att skaffa vänner: det behövs så väldigt lite för att vända känslorna uppåt igen. Ta och kyss honom intensivt när han minst anar det och råhångla i soffan, så ska du se att du har ett stort leende på läpparna imorgon! TRO OSS! Tänk inte före, bara GÖR DET!

Gräset är knappast grönare på andra sidan, men att fortsätta vara ihop med din pojkvän av de anledningar du nu räknar upp är inte snällt gjort mot honom, nä, det är vår åsikt. Vi förstår att livet utan honom både är väldigt lockande och väldigt skrämmande. Vi tror inte ett dugg på att du skulle vara tvungen att vara singel i många år om du lämnade honom - för det är upp till dig. Precis som med vänner: sitter du och väntar på att en ny kärlek ska upptäcka dig så får du nog vänta länge. Är du gladlynt, öppen, social och LEVANDE, så blir du attraktiv, oavsett utseende! MEN, det är också möjligt att om du skulle anstränga dig att leva upp lite, tex skaffa dig nya kompisar, så skulle du också leva upp i ditt förhållande - hela ditt liv skulle kännas roligare, intressantare, mer givande och då skulle du inte så lätt bli missbelåten och ifrågasätta.

Det är stora val man måste göra i livet ibland, men kanske är det inte alltid de yttre attributen (tex vem man är ihop med) som är de riktigt gigantiska valen utan mera de val som har att göra med ens personliga inställning till livet. Det är bara du som kan göra dig själv lycklig, vännen!

Stooor kraaaam - och snälla skriv in sedan om ett tag och berätta hur det gick (fast länka till den här frågan då så vi minns dig), vi vill höra!
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna