Sluta?

14.09.2017
Hej!
Jag har nyligen börjat träna igen efter att ha haft en paus i ett par år. När jag tränade förr så gick de en kar där, och jag var smått intresserad då. Intresset försvann snabbt när jag slutade träna.
Han är fortfarande där. När jag kom in till salen för första gången nu igen fick jag såklart en massa välkommen tillbaka-hälsningar från de jag kände från 2 år sedan, och just denne man gav mig en komplimang om mitt hår (eftersom att jag bytt frisyr sedan dess), han var inte enda som gav mig en komplimang dock, men han var den som fastnade såklart. Där for det. Han "visade intresse", som jag så gärna vill tro, och jag föll igen, precis som förra gången. Han är på oerhört trevlig och hjälpsam, mot alla, så positiv och snygg. Efter att ha sett hur skicklig han har blivit under de här 2 åren så kan jag knappt ta ögonen av honom när han tränar (fast det är mer beundran än romantiskt intresse, han är faktiskt så sakens skicklig!)

Nu undrar jag om det finns något si-sådär sätt att sluta vara intresserad/släppa intresset?
Ingen tränar för att hitta en partner, ingen kommer dit för att dejta. Dessutom finns det en liten (enorm) finska-svenska språkbarriär, + så hinner man inte tala under träningarna såklart, så det känns så onödigt att vara intresserad just där, just då.. Jag vill kunna fokusera helt 100% på tränandet, inte söka honom med blicken hela tiden, inte försöka göra gott ifrån mig bara för att fånga hans blick.

Så, kortfattat: Jag är intresserad av honom, går runt och tänker på honom/fantiserar om diskussioner hela dagarna, söker honom under träningarna, försöker imponera på honom och visa att jag tar tränandet på allvar. Men ingen tränar ju där för att hitta en partner, han tar träningen på allvar, han är vänlig mot alla. Men framför allt så påverkar mitt intresse min fokus på träningen. Och det är ett problem. Osäker
Liselott klippt

Ungdomsinformatören Liselott svarar

20.09.2017

Hej!

Hm... det här med attraktion/förälskelse/intresse är knepigt, eftersom man inte riktigt kan rå för vem man "klickar" för. Det kan kännas ganska okontrollerbart, som något som skulle drabba en ofrivilligt (som en sjukdom) men som dessutom lätt blir som ett beroende (som tex av nikotin). Men faktum är att vi är betydligt bättre på att kontrollera våra tankar och vårt handlande än vi många gånger tror om oss själva, men det hänger såklart på viljan. Se, problemet brukar ofta vara att det ändå känns skönt att exempelvis kika på den vi gillar, följa honom med blicken osv. Och det känns även skönt att dagdrömma om honom, känna förväntan inför att se honom på nästa träning osv. Den biten vill vi ju inte ge upp, eller hur? Så fastän det samtidigt är smärtsamt när man vet/tror/anser att det inte kan bli något av det, så är man tudelad. Då är det betydligt svårare att sluta, det är ju självklart. Just därför brukar folk ha lättare att komma över någon till exempel när de hittat någon ny att spana på, någon ny som de blivit intresserad av, för då får de ju den typen av njutning från ett annat håll istället.

Kanske man kan tolka din fråga som så nu att du både vill ha kakan och äta upp den. Du vill ju säkert gärna fortsätta känna fjärilarna i magen när du ser honom, samtidigt som du stör dig på att han stör din koncentration. Och uppenbarligen stör det dig så mycket att du ber om råd om det. Det skulle man kunna tolka som att det ändå är din egen träning som är viktigare för dig än förtjusningen i honom? Den insikten kan i sig hjälpa dig att fokusera. Det är ju du själv som bestämmer vad du ska prioritera i ditt liv och varför, så här kan du använda lite av samma ambition och självdisciplin som du behöver för att orka dig upp ur soffan för att fara och träna. Om du dessutom degraderar honom till bara ögongodis och tidsfördriv under naturliga pauser i träningen, så har du kanske lättare att fokusera sedan när du behöver under träningen? "Det är okej att titta, det är bara kul och det betyder ingenting!"

Faktum är ju att du under hela ditt långa liv många gånger kommer att träffa folk som du klickar för, men som det inte kan eller ska bli något med (tex för att du är lyckligt gift eller han är förbjuden på något vis), så det här är faktiskt ganska bra att öva på ;) Vi kan inte "rå för" vem vi klickar med, men vi kan alltid rå för vad vi väljer att göra åt saken.

Du nämner också två gånger att ingen kommer till en träning för att hitta en partner, så jag hör att du försöker övertyga dig själv om det, likaså att han inte visat dig något speciellt intresse. Det kan vara svårt att acceptera när man är förälskad, för på något plan är alla förälskade så påverkade av sin egen förälskelse att de har svårt att acceptera att den inte är ömsesidig. "Hur kan han känna ingenting när jag känner så här starkt?" (nä, det är inte logiskt, men känslor är oftast inte det). Det kan tex vara lättare att acceptera detta om han flirtar med någon annan eller om hans flickvän/fru kommer dit, ibland behövs det bara en liten kalldusch av det här slaget för att man ska komma ur sin förälskelse. Hoppet är egentligen glömmandets värsta fiende; om man fortfarande ändå på något plan hoppas att han ska upptäcka en, bli kär tillbaka osv, så kan man inte ge upp och inte glömma honom.

Ett annat sätt att komma över någon är att bli avvisad, såklart. Brutalt, men sant. Se, så länge du bara kikar på honom, så finns ju ändå chansen kvar att han plötsligt en dag upptäcker dig på "det" sättet, eller att du får reda på att han också kikat på dig hela tiden. Det håller liv i hoppet. Men om du tex försöker flirta med honom och han inte reagerar på önskvärt sätt, så kan du efteråt lättare avskriva honom, få ett avslut på känslorna för honom. Det här är såklart den mest riskfyllda metoden, för dels är det ju inte kul att bli nobbad, det tar på både stoltheten och självkänslan - och det är inte kul när hoppet dör. Det kan vara riktigt smärtsamt. Men dels finns ju också chansen att han svarar positivt på flirten och att hoppet då genast blir 1000 gånger starkare, att din förälskelse får en himla boost. Man skulle ju kunna tro att du därmed åtminstone slipper undra "what if..." efteråt ("varför gjorde jag aldrig något, vad kunde ha hänt mellan oss ifall jag tex flirtade...?"). Men sanningen brukar vara att det bara leder till 15 st nya "what ifs..." När det verkligen hänt något, tex att han flirtat tillbaka och visat intresse, öppnas ju en helt ny värld av möjligheter och risker. Och vad man än kan säga om dem, så är det i alla fall garanterat att det kommer att påverka din förmåga att fokusera på din egen träning ;)

Att glömma någon handlar oftast om kombon tid och självdisciplin. Det finns sällan någa quick-fix här. Går du in för att helt enkelt bara försöka glömma honom nu, så använd bondförnuftsknepen: ha så lite kontakt med honom som möjligt, undvik att se på honom, försök byta träningstider om det bara är möjligt, stoppa varje dagdröm du har om honom och försök se dig runt efter annan ögongodis att se på. Distrahera dig själv från honom. Det går säkert trögt i början - och ännu svårare är det såklart om du ändå vill ha kvar njutningen i förälskelsen - men det är som med träningen, övning ger färdighet och trägen vinner!

Hoppas det här var till hjälp. Hälsar Liselott

 

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej! Min kompis skickade min snap till en kille han lade till mig. Sen skickade hon till honom att jag är intresserad va honom. Han sa att han hade ett gott öga till en kvinna men det är komplicerat. ...
Läs mera

Jag tycker detta är lite skämmigt, men är daddy issues en riktig sak? Jag har aldrig känt min pappa eftersom han stack när jag föddes och jag känner typ mig attached till varenda kille som ger mig upp...
Läs mera

Hej decibel!

Jag har varit tillsammans med min pojkvän i mer än ett år. Vi har haft det bra och har roligt tillsammans, det märks tydligt att han gillar mig jättemycket. Men nu de senaste två månader...
Läs mera